Tagg: återbruk

Utmaningen: återanvänd 5,6 miljoner ton byggavfall. Varje år.

11 oktober, 2017

Pressen ökar att ta hand om byggavfall på ett hållbart sätt.

Av de åtta miljoner ton byggavfall som produceras i Sverige varje år ska 70% återvinnas eller återanvändas vid år 2020, enligt ett direktiv från EU. Hur då, undrar du? Bra fråga, tycker i princip alla.

Byggsektorn står för den näst största strömmen av avfall i landet, efter gruvnäringen. Även den största andelen giftigt avfall, så mycket som uppemot 40% (Källa: IVL), kommer från byggsektorn. Det är ingen liten utmaning att hantera om vi ska klara av de mål för hållbar utveckling som satts både internationellt och nationellt.

Återvinna byggavfall

Hälften av allt material vi utvinner ur jorden idag används till byggmaterial, och en mycket liten del av detta återvinns eller återanvänds efter att byggnadens liv är till ända.

Idag används ungefär hälften av allt mineraliskt byggavfall till ballast; fyllnadsmaterial vid vägbyggen och liknande. Men mycket av detta material hade kunnat återvinnas och bli till exempelvis helt ny, fullt funktionell betong – teoretiskt sett.

Att ta tillvara material från byggen och rivningar är inte enkelt. Dels rör det sig ofta om blandat material av mer eller mindre okänt ursprung, och dels är det såklart en enorm uppgift att hantera och sortera sådana mängder. Och vart ska det ta vägen efter sortering?

Forskning och framsteg

2011-2014 genomfördes ett omfattande EU-subventionerat internationellt projekt, IRCOW (“Innovative strategies for high-grade material recovery from construction and demolition of waste”), där bland annat IVL (Svenska miljöinstitutet) deltog.

Här tog man tag i frågan genom att sätta teorin på prov i praktiken och kom fram till att det både går att utvinna prima material ur gammal betong, och att använda detta i nya betongblandningar för olika ändamål.Visst går det.

Utmaningen är att hitta på system för att göra det storskaligt nog för att få ekonomi i det, och att säkerställa att man utför det hela på ett sätt som inte i sig utgör en onödig belastning på miljön.

Teori blir verklighet

I Sverige pågår i skrivande stund projektet Constructivate, ett samarbete mellan Chalmers och flera organisationer inom byggbranschen. Constructivate är ett av flera delprojekt i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Closing the Loop, som finansieras av Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning).

I projektet, som syftar till att generera kunskap och lösningar för hållbar återvinning av bygg- och rivningsavfall, arbetar man bland annat med att kartlägga vilka material som kan återanvändas på vilka sätt, kommande trender inom byggmaterialval, utmaningar inom logistik och hantering med mera.

Johan Felix, som är projektledare för Constructivate, säger ”Vår vision med projektet är att det ska utmynna i färdiga och konkreta lösningar, testade i verkliga situationer och redo för implementering.”

Att sortera avfall är en av de stora utmaningarna. Bild: Mistra Closing the loop

Säkra kvaliteten

En utmaning för återvinning är att det idag inte finns något klassificeringssystem för byggavfallet, vilket det gör för till exempel metallavfall.

För att kunna klassificera och certifiera materialet behöver man dels kunna avgöra vad precis det består av, ha metoder för att separera materialet, bygga upp en logistik kring denna så kallade ”omvända försörjningskedja”, och i varje steg kunna kvalitetssäkra materialet hela vägen tillbaks till användning i nästa byggprocess.

RISE (Research Institutes of Sweden) som har som en av sina uppgifter att kvalitetssäkra och testa olika produkter och lösningar innan de implementeras i näringsliv och samhälle, arbetar tillsammans med en handfull aktörer inom bygg och avfallshantering med att testa just detta.

Under 2017 genomför man, som första steg i ett större projekt, en förstudie av möjligheter och utmaningar för att säkra kvaliteten på gipsspill från byggen.

Vad återvinns idag?

Än så länge är återvunnet byggmaterial alltså inte vanligt i någon större skala. Ett exempel där man har lyckats att sätta det i system är Gyprocs gipsskivor, som innehåller 25% återvunnet material. I golvbranschen har man kommit relativt långt, med både nytänk och återvinning.

Rockwool och Paroc, som tillverkar mineralullsisolering, arbetar aktivt sedan flera år tillbaks med att återvinna spill till sina egna produkter. Så visst finns det exempel.

Men det finns fortfarande mycket kvar att göra i byggbranschen innan återvinningen nått den kritiska massa som kan göra att vi alltmer tippar över mot den eftersträvansvärda cirkulära ekonomin, där byggmaterial inte längre går från vagga till grav utan från vagga till vagga igen.

Återbruk på frammarsch

Det har länge funnits ett intresse för byggnadsvård, där såväl privatpersoner som byggare renoverar gamla byggnader med varsam hand för att bevara deras ursprungliga karaktär och stil. Inom byggnadsvård återbrukas en del material, främst vackra gamla snickerier, tegel och takpannor.

Men på senare år har återbruket även börjat dyka upp allt mer som en rationell och hållbar lösning för att ta vara på begagnade byggvaror, från exempelvis kontorsbyggnader. Företaget Kompanjonen i Stockholm har funnits sedan 2005 och under åren sålt vidare tusentals ton byggmaterial.

Kompanjonen arbetar även med återbruksinventeringar och lagerhållning, och har en webshop där lagersaldot uppdateras i realtid med bilder och priser.  Leveranser görs inom hela Sverige och Norden och kunderna är 90% proffskunder.

Per Håkansson på Kompanjonen spår en ljus framtid för begagnat. Bild: Kompanjonen

Per Håkansson, ägare och initiativtagare till Kompanjonen säger ”Just nu har vi stort fokus på att hitta affärsmodeller och lösningar för att kunna leverera på industriell nivå, något vi hoppas göra verklighet av inom fem-sex år. Vi deltar bland annat i ett Vinnova-projekt som leds av IVL, med flertalet stora aktörer inom byggsektorn, där vi testar och utvärderar olika metoder.”

Hållbara visioner

Sammanfattningsvis får man konstatera att det puttrar av aktivitet i alla led för att ta fram modeller, lösningar och innovationer för en mer hållbar hantering av begagnat och förbrukat byggmaterial. Med de ökande kraven på att nya byggen ges kompletta innehållsförteckningar, just med tanke på framtida rivning, kommer dessutom spårbarheten hos begagnat byggmaterial att bli allt bättre med tiden. Det är en spännande utveckling att följa.

Läs också: Här får byggvarorna nytt liv – ett besök på Malmö Återbyggdepå

 

 

 

 

Reportage: Här får byggvarorna nytt liv – ett besök på Malmö Återbyggdepå

27 april, 2017

 

Malmö Återbyggdepå. Bild: Sysav

Den som gillar kvalitet och hållbarhet vet att riktigt fina byggvaror ibland överlever sin ursprungsbyggnad och med fördel kan användas i nya projekt. På Malmö Återbyggdepå som säljer begagnat byggmaterial sedan mitten av 90-talet märks det att efterfrågan på sådant material ökar. ”Vi har en stand-by lista på flera månader för vissa tegelsorter”, berättar arbetsledare Mats Lindgren.

I en tid då byggsektorn står inför stora utmaningar vad gäller ökande hållbarhetskrav är det klokt att titta närmare på möjligheterna att förlänga livscykeln för byggmaterial som redan tillverkats. Att framställa byggmaterial är i sig enormt energikrävande, och byggbranschen står för oerhörda mängder avfall varje år, så ambitionen att förlänga livet på det material som redan finns är därför mer aktuell än någonsin.

Långt ifrån allt byggmaterial går med dagens metoder att sortera fram och återanvända efter rivning, men efterhand som marknaden för återbrukat byggmaterial ökar blir strömmarna av detta material också bredare, metoderna slipade, samarbetsmöjligheterna fler, och på sikt kommer återbruksbranschen säkerligen att bli en allt viktigare kraft.

Varför slänga när man kan återbruka?

Återbruket ökar – men tillräckligt fort?

Idag finns det återbruksaktörer i större och mindre format, allt från privata eldsjälar till stadigt växande kommersiella företag. Av Optimeras proffskunder har runt 67% deltagit i att återbruka material för kunds räkning och 95% har någon gång lämnat byggmaterial till återvinning eller återbruk. Så visst är byggarna med på hållbarhetståget.

De utmaningar som möter oss i byggbranschen är bland annat svårigheten att säkerställa materialets skick, och att få tillräckliga volymer i inlämnat material för att även större nybyggen ska kunna räkna in återbruk i projekteringen. För att bidra till en hållbar utveckling inom byggbranschen behöver vi dessutom se bortom vår egen länk i kedjan, glänta på dörrar till nya möjligheter och fler synergier. Ofta finns möjligheterna alldeles inpå knuten, bara vi lyfter blicken en smula.

Att inte vanemässigt sortera spill och överblivet material till brännbart eller deponi, utan istället lämna mer till återvinning och återbruk är något många av oss med enkla medel kunde bli bättre på, byggare som bygghandlar och beställare. Optimerabloggen besökte Malmö Återbyggdepå, en anrik sydskånsk aktör som redan har många års erfarenhet av att hantera stora volymer av återbruksvaror – och står redo att hantera ännu mer.

Guldgruva för byggnadsvårdaren

Bra snurr på grejerna

På Spikgatan 3, bland industrierna i Malmös hamnområde, ligger Malmö Återbyggdepå. Här säljs begagnade och överblivna byggvaror med en ständig ruljans, till hemmafixare, bostadsbolag och lokala byggare om vartannat.

Depån är ett samarbete mellan Malmö Stad och SYSAV (Sydskånes Avfallsaktiebolag), som startade upp det i mitten av 90-talet som ett fristående arbetsmarknads- och miljöprojekt. På 6000 kvadratmeter varmlager, 6000 kvadratmeter utomhuslager och med en styrka på 20 anställda är det ständigt liv och rörelse. Mats Lindgren som är arbetsledare sedan 6 år tar emot och lotsar gästvänligt runt mellan tegelpallar och flitigt rullande truckar.

Kvalitetspannor som överlever sin ursprungsbyggnad får ge karaktär och skydd åt nya byggnader

Tegel storsäljare

”Vi väntar just nu på att de ska börja riva ett av de gamla husen på Kockumsområdet”, berättar Mats och gestikulerar mot det historiska gamla varvsområdet. ”Det kommer att bli massor med gammalt tegel att ta hand om därifrån.”

Det är stora lass det handlar om, och mycket ska sorteras här på anläggningen. Skulle ytorna på Spikgatan inte räcka till har Malmö Återbyggdepå även fått tillgång till rejäla lagerarealer hos intilliggande företag som gärna lånar ut utrymme till verksamheten vid behov.

Men några hyllvärmare är det inte tal om hos Återbyggdepån. ”Vi har stand-bylistor på flera månader, särskilt vad gäller fint gammalt tegel”, berättar Mats Lindberg.

Femtiotalet pallar med just tegel står prydligt uppradade ute på bakgården. Vårsolen tittar fram och smickrar allt från vackert rödgult tegel anno 1871 till modernt svart glaserat, helt oanvänt. ”Felbeställning”, berättar Mats Lindberg. ”De glömde visst räkna bort väggyta för fönster och dörrar.”

Rivningsavfall levereras med lastbilar och sorteras på anläggningen.

Historia och karaktär ger mervärde

Det blir många kittlande anekdoter om historiska byggnader, lika historiska felberäkningar, personliga nostalgifynd och exklusiva slottsrenoveringar under besöket hos Malmö Återbyggdepå.

Och nog är det en fantasieggande miljö för den som gillar byggnadsvård. Vi vandrar runt bland gamla vackra takpannor, sjuttiotalstoaletter, slitna spegeldörrar och splitternya fönster, och får till och med en VIP-visning av tegelförädlingsverkstaden.

Förädling på beställning

Här sågar man till gammalt tegel på beställning, en omåttligt populär produkt som Återbyggdepån får beställningar på från både när och fjärran.

Teglet sågas på önskad ledd och kan användas som golvbeläggning eller dekortegel i alla möjliga utrymmen. Mats berättar om beställningar till herrgårdsbibliotek, vinkällare och växthusprojekt.

Gammalt tegel får nytt liv hos Mats Lindgren på Malmö Återbyggdepå

Noggranna kontroller

På frågan om vilka material de INTE tar emot svarar Mats att de är mycket strikta med att bara ta emot material som genomgått relevanta kontroller, så att det inte innehåller asbest, tungmetaller eller andra giftiga ämnen.

”Är jag tveksam kan jag enkelt ta prover på plats och lämna till Sysav för analys, innan vi hämtar hit materialet”, berättar Mats.

Man kan nämligen inte räkna kallt med att material är säkert bara för att det kommer från ett sekelgammalt sockerbruk. Det kan ha pågått annan verksamhet i lokalerna sedan bruket lades ner, och materialet, inte minst tegel, suger åt sig allt möjligt.

”Har det till exempel varit verkstad eller industri i byggnaden under någon period måste vi försäkra oss om att det inte sitter gifter kvar i väggarna innan vi tar emot materialet” berättar Mats.

Service över gränserna

Förutom vid kemiska analyser görs bedömningen om vilket material som lämpar sig för återbruk oftast vid särskilda inventeringar inför rivning. Mycket kan därmed räddas redan innan rivningen påbörjas.

För enstaka produkter vid mindre projekt kan en proffsbyggare som regel själv göra en fullgod bedömning bara genom att känna och titta, om ett fönster eller ett handfat är i fullgott skick för att lämnas in till återbruk. Och det behöver inte alltid vara kompletta grejer heller.

”För ett tag sedan fick vi in ett tiotal riktigt bra branddörrar i fullgott skick, men karmarna var väck. Så vi skickade bort kunden till er på Optimera för att köpa karmar där. Jag tror han sparade femtontusen per dörr, jämfört med att köpa helt nya dörrar.” berättar Mats Lindgren, som även har ett kontaktnätverk av hantverkare han hänvisar kunder till för renoveringar och anpassningar.

Dags att vända på ett nytt dörrblad?

Nätverk och öppenhet skapar nya möjligheter

Just helhetstanken, att höja blicken från sin egen lilla tårtbit och se möjligheterna med olika samarbeten, hur vi kan komplettera och hjälpa varandra, är något som präglar Mats Lindgrens filosofi. En filosofi som passar utmärkt på Malmö Återbyggdepå, av flera skäl.

Även som arbetsplats är Malmö Återbyggdepå nämligen ett föredöme vad gäller att ta vara på resurser och låter medarbetare komma till sin rätt efter deras egna unika förutsättningar, något som Mats menar är själva vinsten med denna kommersiellt sett icke-vinstdrivande verksamhet.

Slit-och-släng-mentaliteten är helt enkelt kategoriskt portad på Malmö Återbyggdepå.

Det är hållbarhet på hög nivå det.

 

Läs också: Utmaningen: återanvänd 5,6 miljoner ton byggavfall. Varje år.