reportage stavrex markskruv s:t hansgården

På S:t Hansgården får alla barn vara med och bestämma vad som ska byggas – till och med vara med och bygga det. Möt Lennart Pranter, bygg- och projektledare som arbetat här i 25 år. Han ger oss en rundtur och berättar om hur han under det senaste halvåret gått över från plint till markskruv.

På initiativ av Optimera Lund anländer vi till S:t Hansgården med uppdraget att skriva ett kortare reportage om hur man i flera projekt gått över från plint till markskruv. När vi välkomnas av en ovanligt engagerad och kunnig bygg- och projektledare inser vi dock att här finns betydligt mer än så att berätta.

Den engagerade bygg- och projektledaren i fråga heter Lennart Pranter. Han har varit här länge nu – närmare bestämt i 25 år. Vid sidan bedriver han en hantverksfirma i egen regi men det är tydligt att han brinner för S:t Hansgården, där han är anställd på halvtid. Ett återkommande tema under rundvisningen är vikten av att barnen ska kunna vara med och bygga och att projekten därför måste få ta tid och vara fria från riskmoment. Projektet med markskruv ska bland annat resultera i en alldeles ny parkour-bana, vilket barnen själva valt.

Men låt oss börja från början.

På Lunds Kommuns hemsida beskrivs S:t Hansgården som ett ”fritidshem med miljöprofil som bedriver öppen verksamhet och lektionsverkasmhet för de kommunala skolorna i Lund”. Man skulle även kunna hävda att S:t Hansgården genom sin verksamhet är närmast unikt i Sverige.

– Alla klasser i Lunds kommun kan ansöka om att hålla lektioner på S:t Hansgården. Här är det praktiska ämnen, alltså praktisk ekologi, praktiska hantverk, praktisk historia, praktisk hälsokunskap. Allt sånt som inte går att göra i ett klassrum kommer de hit för, berättar Lennart och fortsätter. Varje klass får ett par lektioner varje år. Tre till fyra timmar per gång.

– Och så finns det pedagogisk personal som inte bara har pedagogikutbildning, utan handplockats för att de har andra kvaliteter också.

Som exempel nämner Lennart diverse hantverk, historia, arkeologi och utvecklar sedan hur han i sin roll kommer in i bilden.

–  Det är väldigt kompetent personal. Jag är här för att serva dem med material, ritningar, bygglovshandlingar – allt möjligt som kan tänkas behövas. Och faktiskt bygghjälp då de inte är kunniga i hur man spikar, skruvar och sågar. Men de kan mycket väl hantera verktygen om jag sätter dem i deras händer och visar hur de ska göra. Och det gör de gärna.

optimera och stavrex besöker markskruvsprojekt i lund

Om hållbarhet idag är på allas läppar så var man på ST: Hansgården något före sin tid. Lennart förklarar hur de genom åren utgått från en så kallad permakulturplan.

– 1996 gjorde vi en permakulturplan för området. Permakultur handlar om att man inte utnyttjar naturen onödigt mycket. Istället bygger man upp det ekologiska systemet så att det skapar så lite arbete som möjligt, går åt så lite energi som möjligt och att man samtidigt får det man behöver.

Rundvisningen fortsätter och Lennart påminner oss ännu en gång om att vi inte får lov att fotografera barnen. Nästa stopp är uteklassrummet som utformats för att underlätta för lärarna att bedriva praktisk undervisning. Praktisk historia till exempel.

– Om lärarna ska undervisa om exempelvis medeltiden, då växer allting de behöver runt om. Då kan de säga till barnen att, ”Nu ska ni göra soppa, leta reda på de här växterna”. Så får barnen gå runt och leta och smaka sig fram, berättar Lennart och fortsätter.

– Så är det med alla andra praktiska ämnen här också. Varje klassrum är utformat för att stödja en viss typ av undervisning.

Rundturen fortsätter. Lennart berättar om verksamheten med en sådan inlevelse att det knappast går att ta miste på det genuina engagemang han känner inför sin uppgift. Här finns som sig bör massor av djur på gården. Några av de tama minigrisarna strövar fritt innanför grindarna och verkar väl förtrogna med människor. En del av barnen som vistas här hjälper till att sköta djuren även på helger och lov. På så vis får många av dem känna på ansvar för första gången. De kvitterar ut nycklar så att de själva kan komma hit och mata djuren. Det är en del av överenskommelsen med de barn som har kaniner i kaninhotellet.

tam gris på st hansgården

Här är barnen med och gör precis allting. Ingenting anses för svårt eller för komplicerat. På sistone har de, till stor förtjusning, varit med och satt markskruv. Lennart förklarar hur han ser på saken.

–  Vi har en policy att barnen ska få vara med och planera vad som ska byggas här och att de också ska få vara med och bygga. Så jag har ju haft med barnen och kört borrmaskiner som är lika stora som de själva. Då är leendet ända upp till öronen kan jag säga.

här sätter Lennart markskruv

Nästa stopp är den solpanelsdrivna smedjan, en byggnad som barnen också varit med och byggt. Här får de testa på smide i den höga värmen som bildas när sex personer är igång och smider samtidigt. Två barn per städ och ärsa gäller.

Vi fortsätter mot det 250 kvadratmeter stora stallet som barnen förstås också varit delaktiga i. Här finns plats för får, getter och hela 38 burar tillhörande kaninhotellet. Byggnaden är den ekologiska filosofin trogen.

–  Hela nordväggen är en lätt-lerhalmsvägg med lerputs på in- och utsida, äggoljetempera på insidan och kalkslamning i sexton lager på utsidan. Det ska vara så ekologiskt det går, säger Lennart och skrattar.

st hansgården

Vi går in i byggnaden och det visar sig att mycket av materialet har en historia.

–  Materialet här inne är till största delen återvunnet. Teglet kommer från ett hus i Malmö, där Filmstaden står idag. När det revs paxade vi teglet, säger Lennart och berättar vidare.

– Och timret är 350 år gammalt. Det satt i en stor byggnad i Kalmar innan.

Vi går vidare till växthuset som är sammankopplat med stallet vilket ska visa sig fylla en viktig funktion.

–  Den ammoniak som finns i luften i stallet, som annars skulle fläktas ut och förstöra ozonskiktet, går in i ekologiska processer i jorden och blir näring till växterna här. Så vi behöver aldrig gödsla dem. Ett fiffigt sätt att göra ett problem till en tillgång. Det är permakultur, förklarar Lennart.

Vi går ut och rundar hörnet till stallet där ett stort antal redan nedskruvade markskruvar uppenbarar sig.

–  47 stycken satte vi på en dag, jag och en till. Då gjorde jag ett koordinatsystem med fyra stycken måttband. På datorn hade jag alla X- och Y-koordinater som vi följde exakt. Det var väldigt enkelt, berättar Lennart.

marksruvar nedskruvade i marken

Markskruvarna ska bli en parkourbana. Parkour är en träningsform som inkluderar mycket akrobatik och har blivit populär bland barn och unga under senare års tid. Banan ritade Lennart själv och lät sedan en parkourexpert se över och korrigera ritningarna där nödvändigt. Men det stannar inte vid parkour. Lennart och barnen har större planer än så.

–  Hela området här ska bli en plats som lockar till lek och rörelse, säger Lennart och pekar mot en stock längre bort.

– Från stocken där ska det bli en höghöjdsbana där man kan gå på vajrar och stockar som rör sig. Sen högst upp blir det en linbana som går 40 meter där det tar vid andra balansgrejer.

experterna från stavrex delar med sig av sin kunskap

Vi ska precis avrunda reportaget när Lennart kallar in killarna från Stavrex – som också råkar befinna sig här för dagen – till arbetsboden. Han vill visa dem ett nytt projekt och höra om markskruv skulle vara en lämplig lösning även där. Svaret blir lika ärligt som självsäkert: ”Vi har aldrig gjort det förr, men klart att vi löser det”. På Optimera tvivlar vi inte en sekund. Lennarts erfarenhet och engagemang kombinerat med Stavrex kvalitetsprodukter fixar nog det allra mesta.

5 snabba om markskruv

Vi passade förstås på att ställa några snabba frågor om Lennarts syn på markskruv. Så här svarade han.

Vad använde du innan du upptäckte markskruv?

En grävmaskin.

Vad är den största skillnaden mot en grävmaskin?

Det är att jag kan gå in och sätta en skruv, gå därifrån och det syns knappt att någon varit där. Det blir snyggt, rent och väldigt säkert. Inga farliga moment någonstans.

Hur länge har du arbetat med markskruv?

Ett halvår.

Kommer du någonsin att gå tillbaka?

Nej. Det finns ingen anledning heller.

Hur ser relationen till Stavrex ut?

Tja. Än så länge bra. *Skratt*

Handla allt du behöver hos Optimera

Lennarts markskruv kommer från Optimera Lund som också tog initiativet till detta reportage. Besök dem gärna på Skiffervägen 26A. Läs mer om markskruv och alla dess fördelar här.

Kommentera

Kommentarer