Tagg: Trä

Att göra sin grej: Möt Elin Juberg, träbildhuggare

1 februari, 2018
Träbildhuggare Elin Juberg står vid sin arbetsbänk och håller en klubba och järn

Elin Juberg vid sin älskade arbetsbänk. Bild: Elin Juberg

För tio år sedan bodde Elin Juberg i London och jobbade med personalutveckling. Hon var inne på sitt femte år i metropolen, och trivdes egentligen prima. Men hon hade en gnagande känsla av att det fanns något annat hon egentligen borde satsa på. Och ja, det fanns det.

Idag är Elin bosatt i Vadstena, och är en av få i landet som livnär sig på träbildhuggeri.

Rikt dekorerade miljöer har alltid lockat

Det började egentligen redan i barnaåren. ”Jag har alltid älskat storslagna miljöer. Kyrkor och slott med pampiga rum och vackra detaljer har alltid fascinerat mig”, berättar Elin. Hon visste tidigt att hon ville jobba med inredning på något sätt, men precis hur tog det lite tid att ringa in.

Efter gymnasiet stack Elin till London där hon jobbade i klädbutik, studerade inredning och stilhistoria, och under en tid halkade in på personalutveckling. Hon var på det hela taget nöjd med livet, men det kom en tidpunkt då hon kände att det var dags att ta ut en riktning på allvar.

Tiden hade kommit att åka hem till Sverige och ta tag i saker och ting.

Bild: Elin Juberg

Dags för en yrkesutbildning

Väl hemma i Sverige möttes hon av en tuff arbetsmarknad, och beslöt att skaffa en rejäl yrkesutbildning.

Eftersom hennes intresse för inredning alltjämt levde kvar, men de teoretiska studierna i London inte hade gett henne vad hon var ute efter, sökte hon in till den mer praktiskt orienterade möbelsnickeriutbildningen vid Komvux i Linköping. Denna kompletterade hon sedan med en möbelrestaureringsutbildning vid Hantverkscentrum i Tibro.

Kärlek vid första klubbslaget

I den utbildningen fanns träbildhuggeri med som en delkurs. Trots att hon från början var tveksam till hantverksformen för att det ”såg så omöjligt svårt ut”, tog det inte lång tid förrän hon var upp över öronen förälskad i arbetet.

”Det var inte alls så svårt som det såg ut, det var som att skära i smör”, säger Elin entusiastiskt. Dessutom var det ett praktiskt orienterat inredningsyrke, som omedelbart knöt an till hennes förkärlek för vackra detaljer och ornamentering. Det sa helt enkelt klick.

Detaljer av vackra träpilastrar tillverkade av Elin Juberg

Elins egendesignade lindpilastrar ska förgyllas och bli del av en vacker hylla i körsbärsträ. Ett av flera beställningsjobb Elin gör tillsammans med möbelsnickare Håkan Eriksson. Bild: Elin Juberg

Vackert snidade träåpilastrar lutade mot en vägg i en verkstad

Pilastrarna till körsbärsbokhyllan är klara och väntar på att bli förgyllda. Bild: Elin Juberg

Osäker efterfrågan

När hon var färdig med utbildningen var den stora frågan: Kan man verkligen försörja sig på något så nischat och ovanligt som träbildhuggeri? Finns det någon som helst efterfrågan? Det fanns bara ett sätt att ta reda på det: försöka.

I samma veva som Elin avslutade utbildningen 2014 blev hon också mamma, och debuten som professionell träbildhuggare fick läggas på is. Ett halvår in på föräldraledigheten började det dock klia i fingrarna på Elin. Men det gick att lösa.

”Mamma passade gladeligen lillkillen halva dagar, medan jag satte upp en verkstad i hennes garage och började jobba med träbildhuggeriet för allt jag var värd. Det var en superstart för mig.”

örgyllt ornament av trä tillverkat av Elin Juberg

Pilastrarna är nu förgyllda och sitter på plats på den vackra körsbärsmöbeln. Bild: Elin Juberg

Beställningar från hela landet

År 2015 startade hon upp sitt företag Ornamentia, och nu drygt två år senare kan Elin försörja sig på träbildhuggeriet på heltid. Visst fanns det efterfrågan.

”Jag får beställningar på träbildhuggeri från hela landet” berättar Elin. ”Dessutom jobbar jag med möbelrestaurering, och många av de jobben kommer härifrån orten”. Som ett tredje ben i verksamheten driver Elin också webshopen Gustavian Homes, där flera svenska möbelsnickare tillverkar vackra klassiska möbler på beställning.

En ateljé för tre – och en hund

Elin har numera flyttat sin verksamhet från mammas garage till trevliga ateljé Creo i Vadstena. Lokalen delar hon med två andra begåvade konstnärer, Lisa Brodell som jobbar med dekorationsmåleri och bildkonst, och Mattias Svensson som är bildkonstnär och fotograf (och sambo med Elin).

”Alla tre har vi utpräglade enmansjobb, så det är skönt att ha varandra som sällskap och bollplank. Man jobbar några timmar, tar en kopp kaffe ihop och utbyter idéer, sen tillbaks till jobbet igen.” I ateljén finns även Elins hund Pipen, som ger besökare ett varmt mottagande och bidrar med allmänt skön stämning.

En golden retriever dåsar på en divan

Ateljéhunden Pipen pryder sin plats i divanen.

Svenskt hantverk från A till Ö

Lind är det bästa träslaget för träbildhuggeri, berättar Elin. Långsamväxande lind har perfekta egenskaper för ändamålet. Det är tätt, jämnt och lite segt, och precis lagom mjukt. Hon har alltid en del lind hemma i lager, men ovanligare träslag beställer hon enkelt efter behov.

De många vackra järnen Elin använder i sitt jobb är närmast konstverk i sig själva. De tillverkas för hand i Motala av Hans Karlsson, en legendar inom sitt eget gedigna hantverk. För att hålla dem riktigt vassa bryner Elin dem med ett japanskt vattenbryn. Slipas behöver de sällan.

Träbildhuggare Elin Juberg och smeden Hans Karlsson. i Elins verkstad.

Hans Karlsson på H Karlsson Klensmide i Motala ligger bakom de handsmidda järnen som Elin använder i sitt jobb. Att skapa verktygen är ett konsthantverk i sig. Bild: Elin Juberg

”Bara gör din grej, sa kunden”

Som träbildhuggare får Elin ofta samarbeta med möbelsnickare och restauratörer. Det kan handla om varsam återställning av skadade möbler, eller nyproduktion av exklusiv inredning av alla de slag. Alla uppdrag är spännande på sitt vis, och Elin har stor nytta av sina kunskaper inom såväl stilhistoria som möbelsnickeri.

Men ibland får hon också helt fria händer, vilket såklart är varje konsthantverkares dröm. ”Jag har en helt underbar kund”, berättar Elin, ”som förklarade för mig ungefär vilken typ av byrå hon ville ha, och lät mig leta upp en på loppis för att sedan fixa till den efter eget huvud åt henne. ´Bara gör din grej´, sa kunden. Så det gjorde jag. Det var otroligt kul. Mycket guld blev det.”

En gammal hög byrå som renoverats till fint skick och dekorerats i vacker blå nyans och förgyllda partier

Ger man Elin fria händer blir man inte besviken. Kunden som lät henne ”göra sin grej” med denna byrå var inget undantag. Bild: Elin Juberg

Förgyller tillvaron

Vurmen för guld och rika dekorationer ser man även i Elins förkärlek för att förgylla sina alster. Denna konst ger hon dessutom kurser i med jämna mellanrum, och de kräver inte några direkta förkunskaper.

I framtiden planerar hon också att ge kurser i träbildhuggeri, även de utan särskilda förkunskaper. ”Även om man är snickare har man som regel inte gjort just detta med sitt material, så alla är i stort sett nybörjare,” menar Elin.

Detaljrikt snidat bordshörn i valnöt av Elin Juberg

Även valnöt är ett trevligt material att arbeta i som träbildhuggare. Acanthus kallas detta bord med fantastiska detaljer av Elin Juberg. Bild: Elin Juberg

Få folk att tappa andan

På frågan om vad som vore ett riktigt episkt drömprojekt för Elin som träbildhuggare är svaret ett som sluter cirkeln perfekt. ”Ja, det vore ju att få skapa någon storslagen interiör, som får folk att tappa andan, precis som jag själv kan uppleva vissa grandiosa miljöer. Kanske en altartavla i en kyrka eller ett helt rum att dekorera efter eget huvud. Det hade verkligen varit häftigt.”

Samtidigt är det alldeles tydligt att drömjobbet för Elin Juberg, är det jobb hon gör en helt vanlig arbetsvecka.

Från Elins Instagramkonto: ”Jag är så lycklig att det är måndag imorgon. Jag lär hålla till vid arbetsbänken mest hela dagen. Så gott!”

Spännande länkar att utforska:

Hemsida Ornamentia

Webshoppen Gustavian Home: www.gustavianhome.se

Mattias Svensson, bildkonstnär och fotograf: www.highwindart.se

Dekorationsmålare Lisa Brodell på Facebook: Lisa Art & Design

Motala Klensmide: www.klensmide.se

Möbelsnickare Håkan Eriksson: www.hemobler.se

Måla panel med oss och få tio års funktionsgaranti!

23 januari, 2018
En villa med träfasad av mellanstruken ytterpanel

Mellanstruken panel håller längre. Bild: Jotun

Dags att montera ytterpanel? Vi är säkra på att du har mycket att vinna på att välja mellanstruken panel till ditt projekt. Så säkra att vi garanterar 10 års funktionsgaranti på panelen, om du slutmålar på rätt sätt och med rätt produkter. 

Mellanstruken ytterpanel är behandlad två gånger i fabrik vilket ger en garanterat jämn applicering. Virket behandlas 3-sidigt i en målningslinje med en perfekt applicering på kanter och fals vilket är viktigt för utseende och hållbarhet. Detta är ställen man ofta missar om man själv utför ytbehandlingen.

Målning i fabrik sker vid en kontrollerad fuktkvot och på färskt virke som inte har utsatts för UV-strålning, fukt eller annan nedsmutsning vilket ger oxidation och påväxt av mögel.

Genom att välja mellanstruken ytterpanel blir tidpunkten för efterbehandlingen mer flexibel. Det räcker att du slutmålar mellanstruken panel inom 24 månader efter påbörjat montage. Dröjer det lång tid innan du kan slutmåla måste fasaden dock alltid tvättas, och därför rekommenderar vi att man alltid slutstryker panelen så snart som möjligt efter montering.

Vårt jobb: grunda, mellanstryka och leverera.

Ytterpanel från Optimera levereras av ledande svenska sågverk som bara använder virke från noggrant utvald råvara i norra Sverige. Ytterpanelen är sorterad enligt SS-EN 1611 i sorteringsklass G4-2 vilket säkerställer att virket håller hög kvalitet både avseende finish och funktion.

Panelen stryks inledningsvis med en alkydgrundfärg. Därefter torkas färgen i en kontrollerad process innan ytterpanelen målas en andra gång. Vid andra målningen används en Svanenmärkt akrylatfärg, och sedan torkas färgen igen.

Om ytterpanelen skall slutmålas med mörkare kulör rekommenderar vi att den mellanstryks i motsvarande kulör som slutstrykningsfärgen.

Ditt jobb: montera och slutmåla.

Vi lämnar 10 års funktionsgaranti på alla våra mellanstrukna paneler som slutstryks med färg från av oss rekommenderade färgleverantörer; Akzo, Teknos, Beckers, Jotun, Alcro och Caparol

Efter att du har monterat panelen gör du den sista strykningen med toppfärg från en av Optimera godkänd färgleverantör. Vi hjälper dig gärna med valet i en av våra butiker, och du kan få brutet vilken NCS-kulör du vill av våra fasadfärger.

Slutstryk inom två år.
Panelen skall slutstrykas inom två år efter montering. Eventuella kapytor eller skador ned till bart trä skall omedelbart grundas samt förseglas med slutstrykningsprodukt.

Rent, torrt och rätt temperatur
Målningen ska ske på rent, fast och målningstorrt virke. Invänta tjänlig väderlek och måla absolut inte vid temperaturer under + 5 grader. Normal utemålningssäsong är april – oktober i södra Sverige och maj – september i norra Sverige. Vid behov (mer än 4 veckor efter montering) tvättas fasaden innan behandling med JAPE Målningstvätt. Vid eventuell påväxt av svartmögel eller alger skall ytan efter tvättning påföras JAPE Prickfri innan målning.

Färgmängd och antal strykningar
På sågad panel skall en fyllig strykning påföras, och på hyvlad panel skall två fylliga strykningar av vald produkt appliceras. För att säkra lång hållbarhet är det viktigt att påföra rätt mängd färg. Läs därför noggrant på färgtillverkarens instruktioner. Särskilt viktigt är det att applicera rätt mängd färg på kanter och hyvlade underlag.

Ta hand om din panel
För att bevara den målade panelen rekommenderas årlig underhållstvätt. Eventuella mekaniska skador på panelen måste du åtgärda direkt, och växter och träd skall inte ha direkt kontakt med husfasaden.

Villkor för garantin

För att 10 års garanti ska gälla har vi några villkor som ska uppfyllas.

  • Konstruktionen av fasaden skall vara utformad enligt Hus AMA 08, samt SP:s handbok av träfasader.
  • Panelen ska ha genomgått samtliga steg i ytbehandlingsprocessen.
  • Eventuella kapytor eller skador ned till bart trä skall omedelbart grundas samt förseglas med slutstrykningsprodukten.
  • Slutstrykningen skall göras med slutstrykningsfärg från leverantörer rekommenderade av Optimera.
  • Panelen ska inspekteras av husägaren en gång om året och tvättas minst en gång var tredje år under hela
    garantitiden. Detta ska styrkas med dokumentation och bilder.
  • Garantin gäller 10 år från inköpsdatum på kvitto.
  • Garantin gäller bara vid uppvisat kvitto samt inköp av panel och färg vid samma tillfälle.
  • Panelen ska monteras på läkt med luftspalt enligt gällande riktlinjer för byggnadskonstruktioner (Hus AMA).
  • Monteringen av panelen samt slutstrykning skall vara fackmannamässigt utförd. Monterad panel betraktas som av
    kunden godkänd panel.
  • Vid reklamation skall fasaden besiktigas av godkänd besiktningsman.
  • Hantera panelen varsamt för att inte skada den målade ytan.
  • Innan montering – förvara panelen på en torr plats med god ventilation.
  • Vid spikning – se till att spikhuvudet slås ner i höjd med panelen och inte tränger för djupt ner i virket då detta skadar målningen och träytan, vilket förkortar panelens livslängd.
  • Fasaden skall vara fackmannamässigt byggd.
  • Garantin omfattar endast den köpta varan, ej arbetskostnader eller andra kringkostnader.

Hur mycket sparar du på mellanstruken panel?

Får du panelen levererad mellanstruken sparar det dig tid på arbetsplatsen. Med den förlängda livstiden panelen har då den målats på fabrik, dröjer det dessutom mycket längre innan arbetet måste göras om vilket är en viktig ekonomisk faktor. Ska det inte anlitas målare till samtliga strykningar finns där ytterligare kronor att spara. Se nedan hur mellanstruket kan gynna ditt projekt rent ekonomiskt, som byggare eller husägare.

En tabell över de besparingar man gör med mellanstruket virke

 

”Är du en riktig träskalle?” Här är svaren!

4 januari, 2017

I vårt test ”Är du en riktig träskalle?” fick du möjlighet att sätta dina träkunskaper på prov. Här nedan följer svaren på alla frågor ur testet, kompletterat med korta fakta för dig som vill veta mer.

( Har du inte gjort testet innan eller vill pröva igen? Gör testet här! )

Fråga: Vilket av dessa tre träslag är vanligast i Sverige?

  • Björk
  • Bok
  • RÄTT SVAR: Tall
Det svenska skogsbeståndet fördelat på träslag i procent. Bild: Svenskt trä

Det svenska skogsbeståndet fördelat på träslag i procent. Bild: Svenskt trä

Fördelningen av träslag är inte densamma i hela landet. Tallen föredrar torra och magra marker medan granen prioriterar friska, fuktiga och bördiga marker. Därför dominerar tallskog i norra Sverige och på Gotland, medan granskog är vanligast i södra delen av landet.

Fråga: Hur lång är tillväxtcykeln från planta till fullvuxet träd i Mellansverige?

  • RÄTT SVAR: 50 år
  • 80-100 år
  • 150-200 år

Efter kalavverkning kan tidsspannet från nyplantering till slutavverkning av tallskog variera från 60 år i södra Sverige upp till 150 år i de nordligaste delarna av landet.

Fråga: Hur stor är avverkningen i förhållande till tillväxten i Sverige?

  • RÄTT SVAR: Mindre
  • Större
  • Lika stor

På mindre än hundra år har Sveriges skogstillgångar fördubblats. Eftersom avverkningen är mindre än tillväxten fortsätter skogsvolymen att öka. 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog, främst barrskog. Det är endast allra längst i söder som lövskog dominerar.

Tillväxten i södra Sverige ökar mer än i norra Sverige främst på grund av att växtsäsongen är längre och varmare i söder.

Av den skog som avverkas i Sverige går ungefär 45 procent till sågverken, 45 procent till massaindustrin och 10 procent blir brännved, stolpar med mera. Träfibrer finns i en mängd produkter som man vanligtvis inte förknippar med trä, som till exempel disktrasor, kläder, bränsle, medicin med flera.

Tabell: Tillväxten i Sverige är större än avverkningen. Bild. Svenskt Trä

Bild: Svenskt trä

 

Fråga: Kan en fuktkvot vara större än 100 %?

  • Fuktkvot kan vara 100 % men inte större
  • RÄTT SVAR: Fuktkvot kan vara större än 100 %
  • Fuktkvot är alltid mindre än 100%

Fuktkvot definieras som kvoten av vattnets massa i fuktigt material och massan av det uttorkade materialet.Kvoten brukar anges i %.

Det nysågade virkets fuktkvot varierar mellan 30 och 160 %. För att detta virke ska kunna lagras utan kvalitetsförluster torkas det till målfuktkvot 16 %. Otorkat virke angrips förr eller senare av mikrobiell påväxt, till exempel blånad, mögel eller röta.

Fråga: Varför torkas merparten av produktionen i sågverk?

  • RÄTT SVAR: Det minskar risken för blånad och röta
  • Det minskar vikten hos det sågade virket vid transporter
  • Det minskar risken för träallergi hos de anställda i senare förädlingsled

I Sverige finns för närvarande cirka 140 sågverk som producerar över 10 000 kubikmeter, m3, sågad vara per år. Produktionen koncentreras till allt färre företag med en specialisering av de enskilda sågverken på träslag och produktgrupp.

 

Blånad och mögel på virke. Bild: Svenskt Trä

Blånad och mögel på virke. Bild: Svenskt Trä

Fråga: Av en stock blir ca 55 % sågade varor. Vilket av nedan är en bidragande orsak?

  • Den flis som erhålls vid sågningen är värdefullare än det sågade virket.
  • RÄTT SVAR: Stockarna är koniska och sågade varor jämnbreda

Den vanligaste metoden för att såga barrträ är blocksågning med efterföljande delningssågning. De utsågade virkesstyckena (plank och bräder) får ett rektangulärt tvärsnitt, förutom de yttersta bräderna som får en viss andel vankant, det vill säga att kanten är avrundad i stället för skarp.

Virke från den inre delen av stocken kallas centrumutbyte, medan virke från de yttre delarna kallas sidobräder. Det förekommer att virket närmast märgen sågas ut som en så kallad märgfångare.

Illustration över blocksågning. Bild: Svenskt Trä

Bild: Svenskt Trä

Fråga: Vad menas med finsågad yta?

  • Ytan är sågad med fintandad klinga eller band – direkt ur stocken.
  • RÄTT SVAR: Ytan är sågad ur torkat virke med fintandad klinga eller bandsåg
  • Ytan är sågad med finare utrustning

Ytan på trä kan framställas för att möta olika tekniska och utseendemässiga krav. Sågade ytor, så kallat originalsågat virke, erhålls direkt i sågverksprocessen när stocken är rå, det vill säga otorkad. Beroende på sågteknik erhåller ytorna olika utseende.

Finsågade eller torrsågade ytor har finare ytstruktur än originalsågade ytor framtagna ur otorkat virke. Finsågade ytor förekommer främst på utvändiga panelbräder. Hyvlade ytor kan vara av olika kvalitet beroende på antalet stål och rotationshastigheten på hyveln.

Dimensionshyvlad yta respektive finsågad yta. Bild: Svenskt Trä

Dimensionshyvlad yta respektive finsågad yta. Bild: Svenskt Trä

Fråga: Vid användning inom byggsektorn värderas gran och furu lika med några undantag. Vilket av nedan är ett sådant undantag?

  • Endast furu används i invändiga väggpaneler.
  • RÄTT SVAR: Endast gran brukar användas i utvändiga paneler
  • Endast gran används i tryckimpregnerat virke träskyddsklass NTR/B

Till utvändiga panelbräder används kluvna torkade centrumutbyten av gran. Virkeskvaliteten bör vara sort G4-2 eller bättre.

Genom sina specifika egenskaper har varje träslag sina typiska användningsområden. Gran är det träslag man i första hand använder som konstruktionsvirke. Till snickerier, lister och invändiga paneler används vanligen virke från furu men även gran kan användas. Lövträ, till exempel ek och bok, används i golvbeläggningar och i möbler.

Sörgårdsskolan i Skillingaryd, nominerad till Träpriset år 2008. Bild: Svenskt Trä

Sörgårdsskolan i Skillingaryd, nominerad till Träpriset år 2008. Bild: Svenskt Trä

Fråga: Vad menas med dimensionshyvlat virke?

  • Det är hyvlat i dimensioner beställda av kunden
  • RÄTT SVAR: Det är hyvlat på fyra sidor för att erhålla ett visst tvärsnitt
  • Det är hyvlat för att få rundade kanter

Virke dimensionhyvlas för att erhålla ett visst tvärsnittsmått och plana ytor, typiskt för byggvirke. Det planhyvlas för att erhålla släta ytor, typiskt för invändiga paneler, lister och golv. Bäst resultat erhålls på furu.

Fråga: Vilken är den starkaste produkten tillverkad av svenskt granvirke?

  • Konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C30
  • RÄTT SVAR: Fanérträ
  • Rundvirke
  • Limträ i hållfasthetsklass GL30

Fanérträ tillverkas industriellt i form av element med rektangulärt tvärsnitt. Elementen används huvudsakligen som balkar eller skivor i bärande system. De är uppbyggda av ett stort antal sammanlimmade fanérskikt av furu eller gran.

För att öka styvhet och bärförmåga orienteras fanérskiktens riktning olika beroende på om materialet ska användas som balk eller skiva. Skivan har korslagda fanér och balkens fanér ligger i dess längdriktning.

Okej, nu har du stenkoll – gör testet igen?

Vill du veta mer om trä så besök gärna Svenskt Trä, som på sin hemsida har massor med information och publikationer om detta fantastiska material.

Fakta och bilder: Svenskt Trä.

 

 

 

 

 

 

 

 

Är du en riktig träskalle?

20 december, 2016

Med vårt test kan du äntligen bevisa det!

Gör vårt test inom träkunskap och visa för dig själv och vännerna att du kan dina grejer. Frågorna är framtagna i samarbete med Svenskt Trä.

Testet består av tio flervalsfrågor. Lycka till!

 

1) Kan en fuktkvot vara större än 100 %?
2) Hur lång är tillväxtcykeln från planta till fullvuxet träd i Mellansverige?
3) Vilket av dessa tre trädslag är vanligast i Sverige?
4) Vid användning inom byggsektorn värderas gran och furu lika med några undantag. Vilket av nedan är ett sådant undantag?
5) Vilken är den starkaste produkten tillverkad av svenskt granvirke?
6) Av en stock blir cirka 55 % sågade varor. Vilket av nedan är en bidragande orsak?
7) Varför torkas merparten av produktionen  i sågverk?
8) Vad menas med finsågad yta?
9) Vad menas med dimensionshyvlat virke?
10) Hur stor är avverkningen i förhållande till tillväxten i Sverige?

Sanningens ögonblick!

Tryck på "Klar" för att se ditt resultat!