Otto Magnusson bygger med helheten i åtanke

2 mars, 2018 - 10:39
Husbygge med en stor fasadskylt med Otto Magnussons logo

Otto Magnusson är en anrik byggfirma med blicken fäst på horisonten. Bild: Otto Magnusson

Framåtanda och helhetsperspektiv präglar den anrika byggfirman Otto Magnusson i Malmö. Inom hållbart byggande ligger de i framkant och företagets hållbarhetschef Andreas Holmgren delar gärna med sig av sina erfarenheter och insikter. ”Allt fler beställare ställer höga krav på hållbara byggprojekt, berättar Andreas. ”Det blir  hela tiden viktigare att vi som bygger kan föra kraven vidare, internt och mot våra samarbetspartners.” 

Otto Magnusson – entreprenören som satte kursen

Byggnadsfirman Otto Magnusson har en gedigen historia. År 1928 startade vagnmakare Otto Magnusson ett serviceföretag i Malmö, som utförde inredningsarbeten och renoveringar åt stadens privata fastighetsägare.

Samma framåtanda och flexibilitet har hållit företaget starkt och på uppgång sedan dess. Idag har Otto Magnusson mer än en halv miljard i omsättning och uppdrag i hela sydvästra Skåne. Samtidigt förblir firman ett familjelett företag med korta beslutsvägar och långa kundrelationer.

Helhet ger trygghet

Andreas Holmgren berättar: ”Otto Magnusson är ett tvådelat företag, med en entreprenaddel och en servicedel. I varje halva jobbar ungefär 100 personer.” Ett större entreprenadprojekt, där vi har 40 egna, sysselsätter dessutom ca 1500-2000 personer i egenskap av underentreprenörer och leverantörer av olika tjänster.

”Att vi både bygger och servar ger en trygghet för kunden, eftersom det blir så tydligt att vi redan från projekteringsstadiet ser till byggnadens funktion och kvalitet, dess liv även efter byggskedet.”

Kvalitet, miljö och arbetsmiljö ständigt på agendan

Detta perspektiv, att se till byggnadens hela livstid, återkommer i Otto Magnussons val att fokusera på Hållbart byggande.

I sin KMA-policy slår företaget fast: ”Utifrån vår möjlighet att påverka förebygger vi miljöpåverkan på våra arbetsplatser och för de byggnader som vi är med och bygger. Vi har ett livscykelperspektiv i vårt arbete och centrala områden är miljömärkning av byggnader, avfallshantering, energiförbrukning, kemikaliehantering, buller/vibration/damm samt ekosystem.”

Hållbarhet på gång i branschen – långt om länge

Otto Magnusson har länge varit tongivande kring hållbart byggande i branschen. På senare tid märker de av ett starkt ökande intresse för hållbarhetsfrågor i alla led i byggkedjan, vilket Andreas ser som positivt.

”För några år sedan trodde man att byggnader hade som störst miljöpåverkan under sin livstid, men nu vet man att byggskedet (via byggmaterialen) svarar för en mycket stor del av påverkan”, säger Andreas Holmgren.

Tydligt ökad efterfrågan

Insikten om detta tjänar som en viktig katalysator för ett flertal åtgärder och forskningsprojekt i byggbranschen, och allt fler företag ser över hur de kan arbeta mer hållbart just under byggskedet.

”Vi märker en rejält ökad efterfrågan på hållbarhetsfokus i byggprojekt de senaste åren”, berättar Andreas. ”För fem år sedan, när jag var ny i företaget, var det kanske ett eller två projekt om året.  Nu är det nästan alla. Och vi har ungefär samma kundbas.”

Nittioåring med framtiden för sig

Byggnadsfirman Otto Magnusson, som i år firar 90 år som företag, bygger övervägande för större förvaltningsbolag, kommunala bostadsbolag och andra större byggherrar.

”Hos den gruppen av beställare är kraven idag ofta mycket höga på hållbarhet, och byggnaderna ska som regel certifieras enligt till exempel Miljöbyggnad.

Privatpersoner och mindre företag har inte hunnit riktigt lika långt i sitt hållbarhetstänk, men även där märks det att utvecklingen går framåt.”

Planering och logistik behövs

På frågan om vad som håller branschen tillbaks i sin hållbarhetsutveckling svarar Andreas att det finns en utbredd uppfattning att hållbara byggmaterial måste vara dyrare. Men det är bara sant i liten utsträckning.

”Det är inte dyrare rent materialmässigt att bygga hållbart, men det krävs en del administration och logistikplanering. Det i sin tur ställer krav på de inblandades kompetens och engagemang – och där kommer såklart en del kostnader in i bilden.”

Rätt kompetens borgar för minimal påverkan

Otto Magnusson ser till att planera sina projekt så att man minimerar miljöpåverkan, buller och spill.

Det krävs bl a att våra rutiner är kända, och att personalen i tidigt skede är tydliga i att de beställer miljögodkända byggmaterial från samtliga leverantörer och underentreprenörer

Inköpare och platschefer för en tät dialog för att minimera antalet transporter och ta så stora volymer som möjligt.

Livscykelperspektiv ställer höga krav på leverantörerna

För att hållbarheten ska genomsyra hela bygget måste företaget kunna ställa krav både bakåt mot leverantörsled och framåt mot sina konsulter och underentreprenörer.

”Vi behöver samarbeta med materialleverantörer som har lösningar för den administration, logistik och dokumentation som krävs”, menar Andreas Holmgren.

E-tjänst för smidig dokumentation

”Optimera har till exempel en e-tjänst vi använder flitigt, som tillhandahåller dokumentation för byggprojekt. Via tjänsten får vi alla byggets produktdatablad, säkerhetsdatablad, prestandadeklarationer och byggvarudeklarationer skickade till oss digitalt, knutna till respektive arbetsplats.

På så vis får alla berörda  tillgång till byggets aktuella dokumentation, och vi kan närsomhelst be om en sammanställning med all dokumentation för det specifika bygget. En sådan lösning är det ingen annan som kan erbjuda idag.”

Skräddarsydda leveranser

”Det är också viktigt att vi får material till bygget rumsförpackat, och att leverantören ser till att det placeras på rätt plats i rätt tid. Allt som kan minska onödiga transporter och kassation på byggarbetsplatsen gör skillnad och behöver planeras in i god tid.

Ofta måttbeställer vi till exempel stålreglar för att undvika onödigt spill. Det sparar dessutom tid på arbetsplatsen när material inte behöver bearbetas utan är färdigt att montera.”

Effektiv hantering minskar spill

För beställningar av skivmaterial tar inköparen med skivornas längd i beräkningen, och väljer rätt emballage för att minimera spill. Om möjligt prioriterar man också flergångsemballage, och upprättar en plan för källsortering, alternativt en avfallshanteringsplan.

”Visionen är att inget onödigt avfall ska uppkomma alls vid byggproduktionen”, berättar Andreas vidare. ”År 2016 gick så lite som 0,5% av allt vårt avfall till deponi, vilket var farligt avfall som asbest och PCB.

En hållbar kombination, då som nu

För vagnmakare Otto Magnusson var det kombinationen av entreprenörsanda, framtidsfokus och helhetstänk som lade grunden för hans framgång.

Nittio år senare är det fortfarande denna kombination som för företaget framåt, och in i en hållbar framtid för firman, kunderna och leverantörerna tillsammans.

Läs om Otto Magnussons hållbara projekt:

 

Är du byggare och vill boosta din gröna sida? Läs om hur du snart kan få byggprocessen certifierad och hur du kommer igång med ditt eget hållbarhetsarbete.

 

Optimera går över till 100% grön el!

30 januari, 2018 - 13:18
Närbild av en glödlampa på en gräsmatta

Foto: Ashes Sitoula, Unsplash

Hållbarhet står högt på agendan för oss och vår koncern Saint-Gobain. Från och med den 1 januari 2018 har alla svenska bolag i koncernen, däribland Optimera Svenska, gått över till 100 % grön el.

Saint-Gobain vill erbjuda de bästa lösningarna för ett hållbart byggande och har satt som mål att minska miljöpåverkan – särskilt när det gäller klimatavtrycket. I synnerhet arbetar Saint-Gobain med att minska sina koldioxidutsläpp med 20% *, och i detta sammanhang är övergången till förnybar el i Norden ett naturligt steg.

”Vi uppskattar att övergången reducerar vår miljöpåverkan med cirka 40 000 ton CO2/år, vilket motsvarar ungefär 40 000 tur och retur-resor Stockholm-New York”, säger Camille Fabre, Sustainability Director Saint-Gobain Norden/Baltikum.

Hållbara byggnader

Övergången till grön el innebär också att Saint-Gobain i Norden nu ännu mer än tidigare kommer att kunna leverera produkter med reducerad koldioxidpåverkan sett ur produkternas livscykel, vilka också bidrar till mer hållbara byggnader som kan certifieras enligt LEED, BREEAM eller Miljöbyggnad.

Att byta till grön el är bara ett av många steg som Saint-Gobain tar för att utveckla mer hållbara lösningar. Bland annat fokuserar koncernens Eco-innovationsstrategi på att förbättra och uppfinna morgondagens lösningar, med minskad miljöpåverkan och ytterligare hållbarhetsfördelar.

*avser indirekt och direkt förbrukad energi under tiden 2010-2025.

Bli den gröna byggare du vill vara – byggskedet får egen certifiering!

14 november, 2017 - 15:06

Det är inte alltid upp till byggaren vilka material som ska användas i bygget. Därför har det varit svårt även för den mest miljömedvetne entreprenör att konsekvent bygga hållbart. Men nu tar en ny certifiering form, och snart kan förhoppningsvis byggaren få sin egen insats certifierad med Miljöbyggnad – även om inte själva bygget ska certifieras.

De flesta certifieringssystem för byggnader rör de material som byggs in, och miljöaspekter som spelar in under byggnadens livstid efter att den står klar. Men en stor del av en byggnads totala miljöpåverkan uppstår när den byggs.

För att hantera detta utvecklas nu ”Miljöbyggnad för byggskedet”, en certifiering som täcker in fyra områden som bedömts som viktiga under just byggskedet. Manualen för detta är nu släppt på remiss.

Fyra kriterier för certifierat byggskede

De fyra kriterier som tas upp är:

  • Att mängden byggavfall som går till deponi ska minska, att man sorterar byggavfallet och inför system för återanvändning.
  • Bränslet som används för byggplatsens fordon och arbetsmaskiner ska vara miljöriktigt och förnybart.
  • Att det ska vara möjligt att läsa av hur mycket energi som går åt för att värma personalbodar och varma förråd under byggskedet. För högre betyg ska man kunna redovisa energianvändningen för att torka ut byggfukten. Dessutom finns kriterier för att en del av den energi som går åt ska vara förnybar.
  • Några provningar och kontroller av byggnadsmaterial och konstruktioner som entreprenören genomför under byggskedet. Och att den blivande driftorganisationen får utbildning i hur systemen för installationer, drift och övervakning fungerar.

Byggskedet kan få betyget brons, silver eller guld, precis som Miljöbyggnads övriga certifieringstyper.

Bidra till en grönare bransch utan högre kostnad för kund

Enligt Optimeras proffskundsenkät från tidigare i år vill många byggare jobba mer för en hållbar utveckling i byggbranschen, men upplever att slutkunden ibland drar sig för att välja hållbara material och metoder på grund av högre kostnader.

Med den nya certifieringssystemet kan alltså byggaren göra hållbara val i sitt eget utförande, och få certifieringen Miljöbyggnad för detta även om inte kunden ställer samma krav på själva byggnaden.

Vem tar initiativ till certifiering av byggskedet?

Det kan antingen vara byggherren eller entreprenören som tar initiativet till att certifiera byggskedet. Det är ett sätt för entreprenören att visa att man systematiskt arbetar med de verifierbara miljöfrågorna.

I samband med utvecklingen av Miljöbyggnad 3.0 efterfrågades just att byggskedet inkluderades i ”Miljöbyggnad för nyproduktion”.

Samtidigt fanns önskningar om att systemet inte skulle växa. Därför lyftes byggskedet över till en separat certifiering.

Vilka byggen kan certifieras?

Systemet kan användas för nyproduktion av bostäder, lokalbyggnader och industribyggnader. Det kan också användas för större ombyggnader.

Kriterierna omfattar endast åtgärder som är möjliga för entreprenören att påverka och genomföra under själva byggskedet dvs oavsett sakinnehåll i projekteringshandlingar och arbete i tidigare skede. Miljöpåverkan från markarbete är beroende av platsens och markens beskaffenhet och ingår därför inte i bedömningen.

Miljöpåverkan för transporter till och från byggplatsen eller för att tillverkning av prefabricerat material ingår heller inte i certifieringen. Kriterierna gäller entreprenaden som helhet, dvs även inklusive underentreprenörer i alla led.

Remissperioden pågår till och med den 7 december 2017.

Läs mer: Grönt är lönt – kom igång med hållbarhetsarbetet

Läs mer: Här kan du ladda ner remissdokumentet och svarsmallen hos Sweden Green Building Council.

 

 

Må det grönaste bygget vinna!

18 augusti, 2017 - 10:54
SKF Solution Factory, en av vinnarna av Sweden Green Building Awards 2016

SKF Solution Factory, en av vinnarna av Sweden Green Building Awards 2016. Bild: SKF

Den 1 september är sista dagen att nominera till Sweden Green Building Awards 2017. Vet du något bygge som kvalar in?

Sveriges mest framstående priser för hållbart samhällsbyggande kommer i år att delas ut vid en galamiddag på Nalen i Stockholm den 23 november. Utmärkelsen delas ut av Sweden Green Building Council, som är Sveriges ledande organisation för hållbart samhällsbyggande.

Medlemmarna i SGBC är företag och organisationer som arbetar med samhällsbyggande, och målet är att tillsammans utveckla och påverka bebyggelsen så att den blir mer hållbar, skapa bättre byggnader och platser som ger människor sunda miljöer att leva, arbeta och leka i.

Flera priskategorier

Priserna i Sweden Green Building Awards delas ut i följande kategorier:

– Årets Miljöbyggnad
– Årets BREEAM-byggnad
– Årets LEED-byggnad
– Årets GreenBuilding
– Utmärkelsen för hållbar infrastruktur
– Priset för positiva bidrag till hållbar byggnads- och fastighetsutveckling
– Priset för positiva bidrag till hållbar stadsutveckling
– Stockholms stads forum för hållbara fastigheters pris ”Två blir mer”

Bland de nominerade kommer jurygrupper utse tre finalister och en vinnare per kategori. Samtliga finalister kommer att ges möjlighet att presentera sina projekt med presentationer och rollups i en utställning i anslutning till galan. Utställningskostnad för finalister är 5 000 SEK exklusive moms.

Vinnarna kommer offentliggöras på galan den 23 november.

Så nominerar du

För att nominera ett projekt eller en person, kan du ladda ner och fylla i nomineringsdokumentet för rätt kategori och maila detta sedan till info@sgbc.se. Samtliga nomineringar måste ha inkommit senast den 1 september 2017.

Förra årets vinnare

År 2016 var det dessa bidrag som tog hem utmärkelser:

  • Priset för positiva bidrag till hållbar byggnads- och fastighetsutveckling: Åse Togerö, Senior Green Development Manager på Skanska Sverige
  • Årets BREEAM-byggnad: Gränbystaden Hus 6, Atrium Ljungberg
  • ”Två blir mer”- priset: SISAB, med programmen Framtidens förskola och Energiagenterna
  • Årets Miljöbyggnad: Getakärr 6:16, Regionfastigheter i Halland
  • Utmärkelsen för Hållbar infrastruktur: Projekt Knutpunkt Gamlestaden spårskede 4, Skanska Sverige och Trafikkontoret i Göteborg
  • Priset för positiva bidrag till hållbar stadsutveckling: Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande i Växjö kommun
  • Årets LEED-byggnad: SKF Solution Factory, SKF

Källa: Sweden Green Building Council

Lathund för miljöcertifieringar av byggnader

6 juli, 2017 - 15:27

Bild: Shutterstock

Vare sig du är huvudentreprenör, underentreprenör eller beställare är det allt viktigare att ha koll på vilka krav och möjligheter som gäller för att byggprojektet ska kunna kallas hållbart. Här listar vi de viktigaste certifieringssystemen, så slipper du bläddra igenom halva internet nästa gång frågan kommer upp.

Certifieringssystem för byggnader

The LEED, Green Building Rating System, är det mest spridda bedömningssystemet i världen. Det är anpassat för alla typer av byggnader och kan användas för ny- och ombyggnationer eller befintliga byggnader.

Den version av LEED som oftast används för kommersiella fastigheter, bedömer byggnadens miljöprestanda utifrån områdena närmiljö, vattenanvändning, energianvändning, material samt inomhusklimat. Därtill kan bonuspoäng uppnås för innovation i projektet och regionala hänsynstaganden.

LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design. Sweden Green Building Council arbetar med anpassningar av LEED till svenska förhållanden. Tillsvidare gäller att certifieringsprocessen måste gå via U.S. Green Building Council, vilket innebär att amerikanska referenser och metoder används.

LEED V4 I november 2013 lanserades en ny version av LEED, kallad LEED v4. Den nya versionen skiljer sig från den föregående (2009) med två helt nya kapitel och nya krav på materialområdet såsom utökat producentansvar och krav på EPD:er.

BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) ett av de äldsta miljöklassningssystemen och har använts för att certifiera drygt 115 000 byggnader, varav huvuddelen finns i Storbritannien och Europa.

Olika utvärderingsverktyg och manualer för olika typer av byggnader kan användas för såväl nybyggnader, ombyggnader och befintliga byggnader. Byggnadernas miljöprestanda bedöms inom ett antal områden med minimikrav på projektledningen, byggnadens energianvändning, inomhusklimat såsom ventilation och belysning, vattenhushållning, avfallshantering samt markanvändning och påverkan på närmiljön.

BREEAM är utvecklat och administrerat av BRE som tidigare var ett statligt institut men som nu ägs av en sammanslutning av branschaktörer i Storbritannien.

BREEAM-SE lanserades i april 2013. Skillnaderna är förutom svensk text direkta hänvisningar till svensk lagstiftning, svensk praxis och svenska förordningar. Samt anvisningar för områden som fukt, farliga ämnen och radon.

Sweden Green Building Council står bakom anpassningen av BREEAM till svenska förhållanden samt ansvariga för hanteringen av certifieringssystemet i Sverige.

Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis. Certifiering enligt Miljöbyggnad är ett system för svenska förhållanden som kan användas för att certifiera såväl nya som befintliga byggnader – oavsett storlek. Här bedöms energi, inomhusmiljö och material.

Svanen

Svanen ställer krav på energianvändning, kemiska produkter, byggprodukter/byggvaror och en rad innemiljöfaktorer som är relevanta för människors hälsa och för miljön. Dessutom ställer Svanen krav på kvalitetsstyrning i byggprocessen och på överlämnandet av byggnaden till de boende och förvaltning/drift.

Svanenmärkta byggnader är värderade med livscykelperspektiv och:

  • har låg energianvändning
  • uppfyller höga miljö- och hälsokrav på byggvaror, material och kemiska produkter
  • säkrar en god innemiljö och låga emissioner
  • har en kvalitetssäkrad byggprocess.

Miljöcertifieringar av byggnader.

Källor:
Saint-Gobain

Svanen

 

 

Hur ska byggaren vara – bäst eller billigast?

16 juni, 2017 - 12:42

Bild: Fotolia

Byggare balanserar på en tunn tråd när det gäller att erbjuda sina konsumentkunder bästa möjliga resultat till lägsta möjliga pris. Kvalitet ställs på så vis mot konkurrenskraft på ett sätt som i förlängningen inte gynnar någon.

Att inför ett privat byggprojekt ta in offerter från flera olika hantverkare är absolut att rekommendera. Men vet konsumenten verkligen vad hen jämför? Utan djupare kunskap är det frestande att bara jämföra offerternas totalpriser. Men då tar man en stor risk.

Materialval och metoder som ingår i offerten är avgörande både för resultatet och notan. Ena hantverkaren offererar kanske ett billigare virke eller en enklare lösning för att ta hem affären, medan en annan föreslår en högre kvalitet för ett bättre resultat – men upplevs för dyr och tappar uppdraget.

God bebyggd miljö?

Risken är att vi i jakten på billiga byggen tappar bort värdet av en god hantverkstradition och en bebyggd miljö som håller måttet, kvalitetsmässigt och miljömässigt.

Kvalitet kräver tid, kunskap, bra material och – ja – det kostar. Ska vi pressa våra hantverkare att jobba snabbt och välja halvtrista kvaliteter för att spara på våra pengar kortsiktigt?

Eller ska vi respektera deras professionella bedömningar och stå ut med lite högre kostnader, för ett mer långsiktigt hållbart resultat?

Högt pris för låga kostnader

Det är inte bara i det egna bygget som våra val har konsekvenser.Billigt material har inte alltid genomgått samma stränga kontroller för miljögifter, socialt ansvar i tillverkningsledet med mera, som det ”dyrare” materialet.

”Billigt” betyder ofta bara att nån annan part har betalat mellanskillnaden, i form av en hälsorisk, försummad rättighet eller förlorad naturresurs.

Hur långt ska vi gå i prispressarträsket innan vi upptäcker vad det verkligen kostar?

Sund konkurrens och trygga villkor

Med för stort fokus på priset är det också större risk att konsumenten frestas anlita svartjobbare. Då kan det mycket väl bli billigare – men även här finns en dold prislapp någonstans.

Svartjobbare får ingen pension för uppdraget, kan inte använda det som referens och jobbar med väldigt otrygga villkor vad gäller arbetsmiljö och rättigheter.

Den som anlitar svart arbetskraft tar också stora risker för egen del. Möjligheten att reklamera försvinner, värdet av arbetet kan inte dras av vid försäljning och skulle den ”svarta” hantverkaren råka ut för en olycka på arbetsplatsen är det fastighetsägaren som bär ansvaret.

Du får vad du betalar för

Det är en sliten klyscha, men nog är det sant. Med sänkt ROT-avdrag och strängare amorteringskrav kan vem som helst förstå att det gäller för bostadsägare att hålla i plånboken vid renoveringar och tillbyggnader.

Men kanske bör man då, istället för att jaga billigast möjliga lösningar, skala ner projekten lite. Sprida ut dem över längre tid, välja ut de allra viktigaste, och få dem hållbart utförda av samvetsgranna hantverkare, istället för att försöka få med precis allt – och tappa i kvalitet över hela linjen. Det blir i själva verket inte ”billigt” för någon.

 

Detta kan du göra!

9 juni, 2017 - 16:14

Upp till 400 år. Så lång tid tar det för en plastkasse att brytas ner i naturen, om den någonsin försvinner.

Både djur och natur skadas av plasten, och tillverkningen är inte heller bra för klimatet och miljön. Om vi använder mindre plast förebygger vi nedskräpning och sparar på miljön. Det vinner hela planeten på.

DET HÄR KAN DU GÖRA:

1. Ta med en egen väska eller tygkasse.
2. Använd samma kasse flera gånger.
3. Lämna kassen till återvinning, så kan utsläppen halveras.

Grönt är lönt – kom igång med hållbarhetsarbetet

1 juni, 2017 - 09:17

Bild: Unsplash

Att hållbarhetsarbete bidrar till företags lönsamhet finns det många belägg för. Enligt vår kundenkät från januari i år är också hållbarhet en viktig fråga för våra proffskunder. Men tiden räcker inte alltid till. Här tittar vi på byggarens drivkrafter och möjligheter, och avrundar med konkreta tips som vi hoppas kan korta din väg till ett effektivt och konkurrenskraftigt hållbarhetsarbete.

Svenska byggare vill jobba hållbart – men tid och resurser sviker

Enligt en rapport från Företagarna 2015 tycker 86 procent av småföretagarna att det är viktigt för företag att ta samhällsansvar och arbeta hållbart. Mer än hälften har redan ett hållbarhetsarbete och flertalet av dessa har sett positiva effekter på kundnöjdhet, marknadsföring, medarbetarengagemang och lönsamhet (länk till rapporten finns sist i inlägget).

Detta ser ut att stämma bra överens med våra kunders ambitioner på området. Optimera genomförde i januari 2017 en enkät bland proffskunder i ämnet hållbart byggande. Syftet var att kartlägga hur hållbarhetsfrågan upplevs bland våra kunder; dels för att förbättra vårt eget hållbarhetsarbete och dels för att se hur vi i vår roll kan möta upp i hållbarhetsfrågan i branschen på bästa sätt.

Deltagandet i enkäten var stort och resultatet visar på att Optimeras proffskunder vill arbeta hållbart – och i mångt och mycket redan gör det.

Svenska byggare ställer sig positiva till att återbruka begagnat byggmaterial.

95% av byggarna återvinner

Ett tydligt exempel är hanteringen av bygg- och rivningsavfall. Av de 724 proffsbyggare som deltog i enkäten lämnar 95% byggavfall till återvinning/återbruk i någon mån och  67% har använt återbrukat material för kunds räkning. Man ställer sig mycket positiv till återbruk, och tillämpar det gärna om man själv som fackperson bedömer att materialet är i fullgott skick.

På frågan om vad som vore det största incitamentet för att hantera spill och återbruksmaterial ännu mer hållbart var det vanligaste svaret ”Tidsbesparande tjänster, till exempel hämtning och hjälp att sälja materialet”. Högre krav från samhället eller kunderna hamnade längre ner på listan över ”morötter” för dessa ansträngningar.

Engagemang oavsett bransch

Att kundtryck och regelverk är underordnade de logistiska utmaningarna tyder på att byggarna känner ett eget engagemang för att jobba hållbart, men tiden och resurserna räcker inte alltid till.

42% av enkätdeltagarna svarade Ja på frågan ”Har ditt företag / det företag du arbetar på några konkreta riktlinjer för miljö, klimat eller hållbarhet som ni aktivt arbetar med?” Siffran stämmer  bra överens med Vismas Affärsbarometer som visar att fyra av tio småföretagare har en nertecknad miljöpolicy.

Våra kunder är alltså i lika hög utsträckning som företagare i andra branscher redan igång med detta arbete, men det är också fortfarande många som behöver hjälp på traven.

Enligt Optimeras färska kundenkät vill byggare gärna prioritera hållbarhetsarbetet, men tiden och resurserna räcker inte alltid till. Bild: Unsplash

Tidsbesparande stöd finns

Att viljan finns men tiden är knapp för mindre företag har inte gått de styrande förbi. Regeringen har utsett en nationell miljömålssamordnare för näringslivet, Annika Helker Lundström, som har till uppgift att träffa företag, deras nätverk och organisationer för att bistå i miljömålsarbetet.

– Företagen är överlag mer positiva till miljömålssystemet än jag trodde när jag tillträdde mitt uppdrag, berättar hon på sajten miljömål.se. Annika Helker Lundström har nu tagit fram lathundar för att komma igång med miljöarbetet, och mallar för att redovisa det.

– Det är viktigt att tydligare synliggöra näringslivets miljöarbete, fortsätter hon. Näringslivet är motorn i ekonomin och det är där lösningar och innovationer för hållbara produkter, varor och tjänster kommer fram.

Små förändringar med stor effekt

Så var ska nu du som har en mindre byggfirma börja? Det finns naturligtvis mycket du kan göra för att bidra till en hållbar utveckling i branschen.

Skaffa miljövänlig jobbil, vårda och förvara dina verktyg rätt, handla material och verktyg av hög kvalitet för att minska spill, spara energi på olika sätt, lämna ännu mer till återvinning och kräva schyssta villkor i tillverkningsledet. Lyfta hållbarhetsfrågan med dina kunder och föreslå gröna produktval.

Alla kan gör något för att främja en hållbar utveckling. Bild: Unsplash

Men för att säkra att du lägger din dyrbara tid på effektivast möjliga insatser, är det klokt att först och främst ta fram en plan, inklusive uppföljningsdokumentation. Det gör det dessutom möjligt för dig att påvisa ditt engagemang på ett förtroendeingivande sätt, i sammanhang där det kan spela stor roll för ditt företag.

Att skapa en egen miljöpolicy och sätta tydliga, enkla mål för den egna verksamhet är faktiskt gjort på några timmar om man bara vet hur man ska göra.

Så, nog snackat!

Här nedan går vi igenom de fyra steg du behöver ta för att enkelt komma igång med hållbarhetsarbetet för ditt eget företag.

Steg 1: Läs på grundläggande fakta.

För att ha koll på vad just du kan göra är det bra att ha en bakgrund till hållbarhetstänket. För att få ett grepp om vilka utmaningar, mål och krav som är relevanta internationellt och i Sverige, kan du läsa igenom detta blogginlägg på fem minuter. Här tittar vi snabbt på hållbarheten som begrepp och hur det helt sakligt hänger ihop med din verksamhet i praktiken.

De 16 svenska miljökvalitetsmålen

Steg 2: Slå fast var ni står idag.

Ditt företags miljöpåverkan och utmaningar kan du faktiskt kartlägga med ganska enkla medel. Verksamt.se har samlat en hel del info och länkar till praktiska redskap för dig som vill börja jobba mer hållbart. Till exempel kan du ta del av Svenskt Näringslivs hjälpreda, Klimatkompassen, där du kan beräkna ditt företags utsläpp, se vilka konkreta besparingar ni kan göra, med mera.

CSR-kompassen hjälper dig dra upp riktlinjer för socialt ansvar

För den sociala aspekten av hållbarhet finns också vägledning att få, som till exempel CSR-kompassen (CSR=Corporate Social  Responsibility) där du steg för steg sätter upp en bra rutin för att ta – och visa att du tar – socialt ansvar. För att kunna ställa krav på sina leverantörer behöver man såklart som företagare själv ha uppförandekoden på plats, och koll på hur man själv kan dra sitt strå till stacken.

Steg 3: Gör upp en egen plan.

När nuläget är kartlagt är det dags att sätta mål. Annika Helker Lundström, som vi nämnde ovan, har tagit fram denna eminenta lathund för tjänsteföretag som vill börja jobba strukturerat med miljöarbete utöver gällande lagstiftning. Här får du bra tips och konkret vägledning.

Med hjälp av lathunden kan du se precis vilka steg ditt företag kan ta, sätta mål i olika nivåer, få klarhet i vilka kopplingar dessa har till de nationella miljökvalitetsmålen och hur du enkelt redovisar precis vad som gjorts.

 

Lathunden för strukturerat miljöarbete får dig på rätt spår direkt. Bild: Miljömål.se

Steg 4: Följ upp – och visa fram era framsteg!

Att kunna visa fram att ditt företag har konkreta riktlinjer och mål inom hållbarhet inger förtroende och är en allt starkare konkurrensfördel. Även detta finns det färdiga verktyg för, som gör det enkelt för dig att visa företagets engagemang.

Genom att fylla i en så kallad Communication on Progress kan du visa på företagets hemsida eller i årsredovisningen precis vad ni har gjort för att jobba mot miljökvalitetsmålen. Man kan också få uppgifterna publicerade på miljömål.se/näringslivet.

 

Communication on Progress. Bild: Miljömål.se

Klara, färdiga, gört!

Sådärja. Detta är faktiskt allt du behöver veta för att komma igång med ett meningsfullt hållbarhetsarbete, som i sin tur kan bidra till en positiv utveckling för både planeten och ditt eget företag. Hoppas vi har sparat dig några timmars nattsurfande på diverse myndighets- och infosajter, och att det hela känns lite mer inom räckhåll.

Lycka till!

Källor: Miljömål.se, Verksamt.se , Klimatkompassen.se

Läs om lönsamhet och hållbarhet i denna rapport från Företagarna

FNs hemsida om de globala målen för hållbar utveckling

Hållbart byggande för dummies

- 09:16

Det pratas vitt och brett om hållbarhet numera. Kanske lite vidare och bredare än de flesta har nytta av. Så låt oss istället grabba tag i praktiska fakta och titta närmare på dem: Är du proffsbyggare, har insett att hållbarhet ger lönsamhet, och vill ha koll på sambandet hållbarhet / bygg utan att doktorera? Fortsätt läsa.

Först och främst: vad exakt menas med hållbarhet?

Vi börjar med ett vitt perspektiv och tar oss steg för steg fram till din verksamhet, här och nu. Först ut är att slå fast vad hållbar utveckling faktist betyder. Hållbarhet kan beskrivas som samspelet mellan en ekonomisk, en ekologisk och en social dimension, som när de stödjer varandra ger hållbar utveckling.

De tre dimensionerna av hållbarhet. Bild: Kungliga Tekniska Högskolan

Det är med andra ord inte hållbart att bara fokusera på en eller två av dessa, utan hållbar utveckling kan uppnås när alla tre finns med i bilden och samverkar med varandra.

Ska vi till exempel hitta hållbara hanteringslösningar för den stora mängd avfall som kommer från byggsektorn varje år kan vi inte bara fokusera på den miljömässiga aspekten, utan även se till att lösningarna är ekonomiskt realistiska på sikt, samtidigt som vi håller ett öga på villkoren för dem som ska arbeta med de nya systemen, i Sverige eller andra länder.

Så, nu zoomar vi in: från helheten..

Det vidaste perspektivet av hållbarhet omfattar hela planeten. Det finns 17 konkreta mål uppsatta på global nivå för vad som krävs för för att uppnå en hållbar utveckling för människor, djur och natur.

År 2015 sattes denna så kallade Agenda 2030 upp av FN, och de målen påverkar oss alla. Vissa märker vi av mer än andra i vår del av världen.

De globala målen enligt FNs Agenda 2030

Globalt handlar det alltså om att vi behöver råda bot på fattigdom, se till att utbildning, rent vatten med mera finns tillgängligt för alla och att våra utsläpp av växthusgaser minskar drastiskt under en kort tid för att inte klimatet ska förändras oåterkalleligt med svält, konflikter och miljökatastrofer som följd. Här läser du mer om de 17 globala målen för hållbar utveckling.

För klimatfrågorna slöts också ett globalt klimatavtal i Paris samma år, som till vissa delar är juridiskt bindande.

…till svenska hållbarhetsmål…

Sveriges Riksdag har satt upp 16 miljökvalitetsmål som är förenliga med ett flertal av de globala målen, i huvudsak de inom den ekologiska dimensionen av hållbarhet.

De 16 svenska miljökvalitetsmålen

Sju olika myndigheter ansvarar för dessa, och Naturvårdsverket ansvarar även för att samordna och följa upp dem. Läs gärna mer om de 16 miljökvalitetsmålen på miljomal.se

…till hållbart byggande…

Just eftersom hållbarhet tar hänsyn till helheten går det inte att dela av exakt vilka av våra 16 miljökvalitetsmål som har bäring på byggsektorn.

Det allra mest uppenbara målet är dock God bebyggd miljö, som åligger Boverket att genomföra. I sin handlingsplan för detta berör Boverket även andra mål som Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Riksdagens definition av målet God bebyggd miljö lyder:
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”

Miljökvalitetsmål nr 15: God bebyggd miljö. Bild: Miljömål.se

God bebyggd miljö följs upp genom tio preciseringar:
  • Hållbar bebyggelsestruktur
  • Hållbar samhällsplanering
  • Infrastruktur
  • Kollektivtrafik
  • Gång och cykel
  • Natur- och grönområden
  • Kulturvärden i bebyggd miljö
  • God vardagsmiljö
  • Hälsa och säkerhet
  • Hushållning med energi och naturresurser
  • Hållbar avfallshantering.

Läs mer om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö på miljömål.se och se även vad Boverket gör för att uppnå målet

…till din byggfirma här och nu.

Jaha, så hur ska du nu ha nytta av detta i din egen verksamhet? Det är lättare än man kan tro.

Att skapa en egen miljöpolicy och sätta tydliga, enkla mål för den egna verksamhet är faktiskt gjort på några timmar om man bara vet hur man ska göra. Det är enkelt att knyta ditt företags förbrukning och miljöbelastning till de nationella målen och redovisa framsteg sakligt och snyggt.

Det som tar tid är att sätta sig in i alltihop och leta dokumentmallar, mätverktyg och CSR-modeller… och därför har vi gjort det grovjobbet åt dig.

Ett steg fram, tre till mål.

I detta inlägg tittar vi på färska fakta om svenska byggares syn på hållbarhet, och går igenom fyra steg du behöver ta för att enkelt komma igång med hållbarhetsarbetet för ditt eget företag (Det första är att skaffa en överblick, vilket du just har gjort – tre steg kvar nu alltså).

Vi listar guider, länkar till smarta dokumentationsmallar och tipsar om hur du kan visa fram ditt hållbarhetsarbete för kunder och samarbetspartners. För en stor bonus med ett strukturerat hållbarhetsarbete är ju att det dessutom är direkt lönsamt för din firma.

Källor:

FNs hemsida om de globala målen för hållbar utveckling

Miljömål.se

Reportage: Här får byggvarorna nytt liv – ett besök på Malmö Återbyggdepå

27 april, 2017 - 09:50

 

Malmö Återbyggdepå. Bild: Sysav

Den som gillar kvalitet och hållbarhet vet att riktigt fina byggvaror ibland överlever sin ursprungsbyggnad och med fördel kan användas i nya projekt. På Malmö Återbyggdepå som säljer begagnat byggmaterial sedan mitten av 90-talet märks det att efterfrågan på sådant material ökar. ”Vi har en stand-by lista på flera månader för vissa tegelsorter”, berättar arbetsledare Mats Lindgren.

I en tid då byggsektorn står inför stora utmaningar vad gäller ökande hållbarhetskrav är det klokt att titta närmare på möjligheterna att förlänga livscykeln för byggmaterial som redan tillverkats. Att framställa byggmaterial är i sig enormt energikrävande, och byggbranschen står för oerhörda mängder avfall varje år, så ambitionen att förlänga livet på det material som redan finns är därför mer aktuell än någonsin.

Långt ifrån allt byggmaterial går med dagens metoder att sortera fram och återanvända efter rivning, men efterhand som marknaden för återbrukat byggmaterial ökar blir strömmarna av detta material också bredare, metoderna slipade, samarbetsmöjligheterna fler, och på sikt kommer återbruksbranschen säkerligen att bli en allt viktigare kraft.

Varför slänga när man kan återbruka?

Återbruket ökar – men tillräckligt fort?

Idag finns det återbruksaktörer i större och mindre format, allt från privata eldsjälar till stadigt växande kommersiella företag. Av Optimeras proffskunder har runt 67% deltagit i att återbruka material för kunds räkning och 95% har någon gång lämnat byggmaterial till återvinning eller återbruk. Så visst är byggarna med på hållbarhetståget.

De utmaningar som möter oss i byggbranschen är bland annat svårigheten att säkerställa materialets skick, och att få tillräckliga volymer i inlämnat material för att även större nybyggen ska kunna räkna in återbruk i projekteringen. För att bidra till en hållbar utveckling inom byggbranschen behöver vi dessutom se bortom vår egen länk i kedjan, glänta på dörrar till nya möjligheter och fler synergier. Ofta finns möjligheterna alldeles inpå knuten, bara vi lyfter blicken en smula.

Att inte vanemässigt sortera spill och överblivet material till brännbart eller deponi, utan istället lämna mer till återvinning och återbruk är något många av oss med enkla medel kunde bli bättre på, byggare som bygghandlar och beställare. Optimerabloggen besökte Malmö Återbyggdepå, en anrik sydskånsk aktör som redan har många års erfarenhet av att hantera stora volymer av återbruksvaror – och står redo att hantera ännu mer.

Guldgruva för byggnadsvårdaren

Bra snurr på grejerna

På Spikgatan 3, bland industrierna i Malmös hamnområde, ligger Malmö Återbyggdepå. Här säljs begagnade och överblivna byggvaror med en ständig ruljans, till hemmafixare, bostadsbolag och lokala byggare om vartannat.

Depån är ett samarbete mellan Malmö Stad och SYSAV (Sydskånes Avfallsaktiebolag), som startade upp det i mitten av 90-talet som ett fristående arbetsmarknads- och miljöprojekt. På 6000 kvadratmeter varmlager, 6000 kvadratmeter utomhuslager och med en styrka på 20 anställda är det ständigt liv och rörelse. Mats Lindgren som är arbetsledare sedan 6 år tar emot och lotsar gästvänligt runt mellan tegelpallar och flitigt rullande truckar.

Kvalitetspannor som överlever sin ursprungsbyggnad får ge karaktär och skydd åt nya byggnader

Tegel storsäljare

”Vi väntar just nu på att de ska börja riva ett av de gamla husen på Kockumsområdet”, berättar Mats och gestikulerar mot det historiska gamla varvsområdet. ”Det kommer att bli massor med gammalt tegel att ta hand om därifrån.”

Det är stora lass det handlar om, och mycket ska sorteras här på anläggningen. Skulle ytorna på Spikgatan inte räcka till har Malmö Återbyggdepå även fått tillgång till rejäla lagerarealer hos intilliggande företag som gärna lånar ut utrymme till verksamheten vid behov.

Men några hyllvärmare är det inte tal om hos Återbyggdepån. ”Vi har stand-bylistor på flera månader, särskilt vad gäller fint gammalt tegel”, berättar Mats Lindberg.

Femtiotalet pallar med just tegel står prydligt uppradade ute på bakgården. Vårsolen tittar fram och smickrar allt från vackert rödgult tegel anno 1871 till modernt svart glaserat, helt oanvänt. ”Felbeställning”, berättar Mats Lindberg. ”De glömde visst räkna bort väggyta för fönster och dörrar.”

Rivningsavfall levereras med lastbilar och sorteras på anläggningen.

Historia och karaktär ger mervärde

Det blir många kittlande anekdoter om historiska byggnader, lika historiska felberäkningar, personliga nostalgifynd och exklusiva slottsrenoveringar under besöket hos Malmö Återbyggdepå.

Och nog är det en fantasieggande miljö för den som gillar byggnadsvård. Vi vandrar runt bland gamla vackra takpannor, sjuttiotalstoaletter, slitna spegeldörrar och splitternya fönster, och får till och med en VIP-visning av tegelförädlingsverkstaden.

Förädling på beställning

Här sågar man till gammalt tegel på beställning, en omåttligt populär produkt som Återbyggdepån får beställningar på från både när och fjärran.

Teglet sågas på önskad ledd och kan användas som golvbeläggning eller dekortegel i alla möjliga utrymmen. Mats berättar om beställningar till herrgårdsbibliotek, vinkällare och växthusprojekt.

Gammalt tegel får nytt liv hos Mats Lindgren på Malmö Återbyggdepå

Noggranna kontroller

På frågan om vilka material de INTE tar emot svarar Mats att de är mycket strikta med att bara ta emot material som genomgått relevanta kontroller, så att det inte innehåller asbest, tungmetaller eller andra giftiga ämnen.

”Är jag tveksam kan jag enkelt ta prover på plats och lämna till Sysav för analys, innan vi hämtar hit materialet”, berättar Mats.

Man kan nämligen inte räkna kallt med att material är säkert bara för att det kommer från ett sekelgammalt sockerbruk. Det kan ha pågått annan verksamhet i lokalerna sedan bruket lades ner, och materialet, inte minst tegel, suger åt sig allt möjligt.

”Har det till exempel varit verkstad eller industri i byggnaden under någon period måste vi försäkra oss om att det inte sitter gifter kvar i väggarna innan vi tar emot materialet” berättar Mats.

Service över gränserna

Förutom vid kemiska analyser görs bedömningen om vilket material som lämpar sig för återbruk oftast vid särskilda inventeringar inför rivning. Mycket kan därmed räddas redan innan rivningen påbörjas.

För enstaka produkter vid mindre projekt kan en proffsbyggare som regel själv göra en fullgod bedömning bara genom att känna och titta, om ett fönster eller ett handfat är i fullgott skick för att lämnas in till återbruk. Och det behöver inte alltid vara kompletta grejer heller.

”För ett tag sedan fick vi in ett tiotal riktigt bra branddörrar i fullgott skick, men karmarna var väck. Så vi skickade bort kunden till er på Optimera för att köpa karmar där. Jag tror han sparade femtontusen per dörr, jämfört med att köpa helt nya dörrar.” berättar Mats Lindgren, som även har ett kontaktnätverk av hantverkare han hänvisar kunder till för renoveringar och anpassningar.

Dags att vända på ett nytt dörrblad?

Nätverk och öppenhet skapar nya möjligheter

Just helhetstanken, att höja blicken från sin egen lilla tårtbit och se möjligheterna med olika samarbeten, hur vi kan komplettera och hjälpa varandra, är något som präglar Mats Lindgrens filosofi. En filosofi som passar utmärkt på Malmö Återbyggdepå, av flera skäl.

Även som arbetsplats är Malmö Återbyggdepå nämligen ett föredöme vad gäller att ta vara på resurser och låter medarbetare komma till sin rätt efter deras egna unika förutsättningar, något som Mats menar är själva vinsten med denna kommersiellt sett icke-vinstdrivande verksamhet.

Slit-och-släng-mentaliteten är helt enkelt kategoriskt portad på Malmö Återbyggdepå.

Det är hållbarhet på hög nivå det.

 

Läs också: Utmaningen: återanvänd 5,6 miljoner ton byggavfall. Varje år.