Husbygge genom tiderna

26 augusti, 2018

så byggde vi hus förr i tiden.

Hur gick tankarna kring husbygge förr? Var det, som en del påstår, bättre förr? Låt oss backa bandet och undersöka de senaste sex decenniernas byggtrender.

Om vi går tillbaka ett par decennier kan vi se att mycket i husbyggnadsprocessen har förändrats. Vi har gått från att värma upp våra hus med hjälp av öppen eld i kaminer till centralvärme med direktverkande el eller fjärrvärme. Detta har inneburit billigare boende och högre komfort. Det var också vanligt att ventilera sin byggnad med självdrag. Idag använder vi istället lösningar som temperatur- och tryckstyrd ventilation, friskluftsventiler eller mekanisk frånluft. Dessutom har värmeisoleringen ökat och många konstruktioner är nu luft- och ångtäta. Idag har vi också högre krav på energisnåla och effektiva byggen.

50-talet – funktionalism, tegel och smidiga planlösningar

På 50-talet byggdes gediget. Funktionalismen var rådande. Byggnadsstilarna varierade, men vanligast var enplanshuset med källare. Husen byggdes ofta med en fasad av tegel, putsad lättbetong eller eternitplattor. Karaktäristiskt var att insidan av huset skulle vara funktionell och varje utrymme utnyttjas maximalt. Den smidiga planlösningen var i centrum och husen anpassades efter en rad nya tekniska lösningar.

Stilmässigt användes gärna åttkantiga fönsterrutor och fönster utskjutna från fasaden. Husen värmdes upp genom att elda med olja, något som idag anses både dyrt och dåligt ur ett miljöperspektiv. Vid modernisering av 50-talshus används istället bland annat pelletspannor eller värmepumpar.

60-talet – mexitegel och icke-beprövade tekniker

Under 60-talet blomstrade ekonomin och trendiga fasadmaterial var mexitegel, plåt och betong. Fokus var bekvämlighet och det praktiska boendet stod i centrum. Enplansvillan dominerade, men det byggdes även kedjehus, vinkelhus och atriumhus.

Karaktäristiskt för husen var bland annat en liggande, mörklaserad träpanel samt att de byggdes på en betongplatta rakt på marken. Uppvärmning skedde ofta med hjälp av oljepanna. Stilmässigt var ledorden fyrkantigt och enkelt, och låga hus ansågs vara mycket snygga.

Även om husen hade praktisk utformning så fanns det problematiska aspekter. I många 60-talshus uppstod nämligen fukt och mögel då det experimenterades med nya, icke-beprövade tekniker och material samt byggde hus på krypgrund. Ofta byggdes även husen med reglar mot betongen. Dessa reglar sög upp fukt som spred sig i resten av huset.

70-talet – furumaterial och små fönster

Än idag är 70-talshuset vanligast förekommande i Sverige. Orsaken är huvudsakligen miljonprogramsåren då det byggdes snabbt och mycket. Tidstypiskt var smarta planlösningar, innertak av utspänd plast och furumaterial. Husen värmdes vanligtvis upp av direktvarande el.

Oljekrisen på 70-talet innebar stort fokus på husens energiförbrukning. Rådande regler satte stopp för att bygga stora glaspartier. Därför användes generellt små fönster, vilket resulterade i mindre dagsljusinsläpp. Eftersom många hus byggdes under kort tid användes, precis som på 60-talet, ofta icke-beprövade metoder. I kombination med att husen byggdes med plattor direkt på marken, utan isolering under, var fukt vanligt förekommande.

Under 70-talet användes fortfarande hälsovådligt material såsom formaldehyd och PCB. Det fanns inte heller något vidare miljöperspektiv. Vid renovering idag går det att sänka energiförbrukningen genom tilläggsisolering och byte av värmekällor.

80-talet – stora valv och golvvärme

Under 80-talet växte den postmodernistiska stilen fram. Det var populärt att smycka sitt hus med pelare och stora valv. Många ville genom sitt hus ge uttryck för en viss levnadsstandard. Ofta byggdes husen som enplansvillor med valmat tak. Trendiga färger utvärtes var mintgrönt, ljusblått eller aprikosfärgat och den inglasade verandan gjorde entré.

Efter 70-talets oljekris var den direktverkande elen nu det självklara alternativet och mekanisk ventilation blev allt vanligare. Under 80-talet förstod man också problematiken med fuktskador och började därför med utvändig isolering. Dock isolerades det inte alltid under hela plattan närmast mark, vilket innebar att fukten fortfarande var ett problem. Under denna tid var det även trendigt med golvvärme – något som också resulterade i fukt då golvvärmen under långa perioder var avstängd.

90-talet – energisnålt och flyttbara väggar

90-talet präglades av den ekonomiska osäkerheten och branschen hamnade i lågkonjunktur. Det resulterade i att byggandet avtog avsevärt. I de fall då det trots allt byggdes hus var ledorden “enkelt och billigt”. Dessvärre glömdes helheten bort och fuktproblemen förblev ett faktum.

Enplanshusen dominerade och många hade krav på flexibla bostäder anpassade för olika familjekonstellationer. Oljepannor och system med direktvarande el skrotades till fördel för värmepumpar. Utvärtes användes energibesparande cellplast som försågs med putsbärande nät följt av ett lager puts. Detta har senare visat sig vara en näst intill ohållbar lösning.

Fokus under 90-talet var alltså att bygga energisnålt. Stilen varierade och inspirationen kom från olika tidsepoker. Tidstypiskt är dock stora glaspartier, inglasade utrymmen, flyttbara väggar och öppen planlösning.

00-talet – Miljösmart, funkis och klassiskt

Under 00-talet står individualiseringen och den egna stilen i centrum. Köket är hemmets mittpunkt. Gedigna material används och det ekologiska tänkandet blir allt vanligare. Tecken på detta är att vi gärna bygger välisolerat, energisnålt och miljösmart. För uppvärmning används vanligtvis frånluftsvärmepump eller bergvärmepump. Det börjar även bli vanligt med egen elproduktion genom exempelvis solceller.

Vi bygger fortfarande hus med platta rakt på marken, men till skillnad från förr har dagens plattor lång hållbarhet.

Många hus på 00-talet ritas i nyfunkisstil och karaktäriseras av planlösningar med stora, öppna ytor. Rejäla glaspartier för maximalt ljusinsläpp är mycket populärt. Förutom nyfunkisstilen väljer många en klassisk stil med spröjsade fönster och planlösning med avgränsade rum i fil.

Så – vad har vi egentligen lärt oss genom åren? Att allting inte nödvändigtvis var bättre förr. Idag bygger vi mer energisnålt och miljösmart. Ofta med gedigna material och på plattor med lång hållbarhet. En positiv utveckling, eller hur?

Kommentera

Kommentarer