4 värmande grytor till vinterlunchen

20 december, 2017 - 13:24

Recept på vämande grytor för byggarbetare

Mätta magen med en varm och mustig gryta till lunch! När den kalla vinterluften letar sig genom klädlagren räcker det inte längre med en grönsallad under arbetsdagen (en grönsallad har nog aldrig räckt som lunch). Vi tipsar om fyra lättlagade och rejäla grytor till lunch i vinter. Mikra lunchgrytan i personalboden, eller ät direkt med sked ur en varm termos. Smaklig måltid!

Köttgrytan (ca 2 timmar)

En rejäl köttgryta behövs när frostiga vindar pinar kinderna. Maträtten kräver varken speciella ingredienser eller större kokkonst. Däremot behöver den stå för sig själv och puttra i ett par timmar innan köttet är mört. Men väntan är helt klart värd det.

Ingredienser för 4 portioner:

500 g högrev, eller fransyska

1 gul lök

2 msk tomatpuré (gärna delikatesskryddad)

1 köttbuljongtärning

5 dl vatten

2 stora potatisar

1 morot i skivor

Kryddor:

1 krm Muskot

1 tsk oregano

1 tsk vitpepparkorn hela

2 torkade lagerblad

Salt efter smak

Gör så här:

Skär köttet i tumstora kuber, eller köp färdigskurna grytbitar, och bryn dem snabbt med smör i en het gryta. Plocka därefter ur köttet i en skål och ställ åt sidan. Stek hackad lök tillsammans med tomatpuré i grytan. Häll på 5 dl vatten med köttbuljong och tillsätt köttet igen med kryddorna. Riv en potatis och lägg i. Stärkelsen från den rivna potatisen gör rätten tjock och matig. Låt stå och puttra i 1,5 timme innan du häller i slantade morötter och tärnad potatis. 30 minuter senare är maten klar.

Tacogrytan (ca 20 min)

Få fredagskänslan av en ångande tacogryta. Det här är inga konstigheter, utan helt enkelt en grytvariant av den traditionella tacomiddagen. Busenkel och snabb att tillaga. Tacofest hela veckan!

Ingredienser för 4 portioner:

400 g blandfärs eller nötfärs

1 burk krossade tomater

1 burk svarta bönor

I liten burk majs (ca 200 g)

2 paket tacokrydda

1 gul lök

½ rödlök

Gör så här:

Finhacka gul lök och rödlök. Stek löken och köttfärsen i smör i en gryta och häll på tacokrydda enligt instruktion på paketen. När färsen är klar häller du i resterande ingredienser och låter småputtra i några minuter.

Serveras tillsammans med en klick gräddfil och nachos.

Fiskgrytan (ca 30 min)

Det här är grytan som gör dig varm i både kropp och själ, med smakerna från en tropisk strand i Thailand och hettan från chilipeppar. Dessutom är den busenkel att göra och piggar upp en grå arbetsdag.

Ingredienser för 4 portioner:

1 burk kokosmjölk

1 tärning fiskbuljong

1 gul lök

2 klyftor vitlök

1 potatis, skalad och tärnad

400 g torskfilé, tärnad

1 röd chilipeppar, hackad

1 strå citrongräs

1 morot, skalad och skivad

½ purjolök, skivad

Gör så här:

Bryn finhackad gul lök och vitlök i en gryta. Tillsätt kokosmjölken med buljongtärningen och låt sjuda. Dela chilipepparn och rensa ut frön och membran innan du finhackar den och tillsätter till grytan. Lägg även i citrongräs, tärnad potatis, skivad morot och fint skivad purjolök. Småkoka i 20 minuter innan du tillsätter torskbitarna ytterligare 5 minuter i grytan.

OBS: Plocka ur citrongräset innan servering.

BBQ-linsgrytan (ca 30 min)

Vem gillar inte grillat? Men för att få till den grillade känslan med den här grytan behövs inte kolgrillen, utan bara spisen. Detta är en vegetarisk gryta med inspiration från den amerikanska södern. För att få ännu mer av grillsmaken kan du hälla i en droppe rökextrakt.

Ingredienser för 4 portioner:

2 dl röda linser

2 dl vatten

1 tärning grönsaksbuljong

1 sötpotatis, skalad och tärnad

1 burk krossade tomater

1 morot, hackad

1 gul lök, finhackad

1 rödlök, finhackad

1 dl BBQ-sås

Kryddor (krydda efter smak):

Rökt paprikapulver

Oregano

Muskot

Salt

Vitpeppar

Gör så här:

Finhacka morot, sötpotatis, gul och rödlök och bryn tillsammans i matolja i en gryta. Häll i resten av ingredienserna och rör om. Låt puttra i tjugo minuter tills morotsbitarna och sötpotatisbitarna är mjuka. Klart! Så enkelt är det!

Serveras gärna med crème fraiche och en bit bröd.

Du och det digitaliserade bygget

19 december, 2017 - 13:00
Två virtual reality glasögon upphängda på en grov trävägg

Virtuell verklighet – snart på ett bygge nära dig.

Byggbranschen sjuder av digitaliseringens möjligheter. Lösningar som för bara några år sedan lät som rena fantasier ligger redan inom räckhåll. 

I mångt och mycket finner man de digitala utvecklingsmöjligheterna för byggare inom planering, kommunikation och administration. De flesta byggare har nog idag en app för körjournalen, fixar offerthantering på datorn och utför en hel del planerings- och ritningsarbete digitalt. Men även ute på byggena kommer allt fler hjälpmedel att bli digitaliserade inom en snar framtid.

IOT: låt gipset beställa sig själv

IOT – Internet of Things – kallas utvecklingen att allt fler produkter är försedda med datorer och sensorer, och uppkopplade mot internet. Det kan handla om allt från aktivitetsarmband till kylskåp som själv beställer mjölk när sista paketet plockats ut. Uppkopplingen gör att de flesta prylar försedda med minsta datachip framöver kommer att kunna styras varifrån som helst, och skicka statusrapporter av allehanda slag.

Till exempel kan det för dig som bygger röra sig om att maskiner eller fordon rapporterar i god tid att de kommer att behöva repareras, få nytt bränsle, eller var de befinner sig på en större arbetsplats så personalen slipper lägga tid på att leta.

Med IOT kan även avrop av material till en byggarbetsplats i framtiden ske helt automatiserat, då sensorer märker av hur mycket av ett material som använts och skickar en beställning till leverantören i rätt tid.

Automatisk rapportering om byggnadens status:  BIM

I byggvärlden är BIM ett exempel där Internet of Things redan kommit till användning. BIM – Building Information Modeling – innebär att man i byggnaden placerar sensorer som skickar signaler om t.ex hur konstruktionen reagerat på ett jordskalv, om något påverkats av klimatet, eller ifall ett takmaterial presterar sämre ur ett energiperspektiv efter en viss tid.

Läs mer om IOT i byggbranschen i denna artikel av The Balance (engelska).

Augmented Reality: kliv in i 3D-ritningen

I Lund bygger Skanska European Spallation Source (ESS),  där man under byggets gång testar nya digitala lösningar både vid armering och montage. AR, augmented reality (”förstärkt verklighet”) används här inbyggt i glasögon som visar 3D-ritningen av bygget, medan du går runt i det.

Man märker upp en plats på det fysiska bygget med en särskild kod, som glasögonen identifierar och kopplar ihop med samma plats i 3d-ritningen. På så sätt går det att se var till exempel armeringsjärnen ska placeras. När byggnadsarbetaren vrider på huvudet ligger de virtuella armeringsjärnen kvar på rätt plats.

För rörläggaren hjälper AR honom att se den exakta positionen för varje rör han ska dra. Det han ser i glasögonen är direkt hämtat från CAD-programmet, tillsammans med verkligheten som den ser ut på arbetsplatsen. Glasögonen skärmar alltså inte av honom från omvärlden, utan förstärker verkligheten med ritningsinformationen.

– I och med att man nästan alltid måste avbryta det man håller på att göra för att kolla på ritningen tappar man tid och fokus, säger Martin Hörestrand som är ESS-projektets koordinator för byggnadsinformationsmodellering, på Skanskas hemsida.

Läs mer om testerna på ESS hos skanska.se

En kvinna med VR-glasögon ser sig omkring

Med VR-visning får kunden en bra bild av bygget redan innan det påbörjats. Foto: by Paul Bence via Unsplash

Virtual reality visar din vision

Både arkitekt, byggare och husköpare kan ha stor glädje av VR – virtual reality. Med denna teknik använder man också ofta särskilda glasögon, men i motsats till AR visar dessa en helt virtuell miljö och simulerar att man befinner sig i den.

Tekniken är allt mer populär vid visningar av kommande nybyggen, och underlättar när kunden ska fatta beslut som kan vara svåra att ta ställning till med bara en pappersritning att utgå från.

Digitala modeller sparar tid, papper och missar

Om det som ska byggas ritas upp i en digital modell i stället för på papper blir det lättare att upptäcka om olika installationer krockar med varandra. Och sådana kollisioner som upptäcks under projekteringen i stället för när bygget pågår blir betydligt billigare att åtgärda.

En annan fördel är att modellen kan laddas med olika typer av information, till exempel tidplaner, kostnadskalkyler, hållbarhetsaspekter och energianalyser. Då kan datorn räkna ut hur utfallet förändras om en detalj justeras.

Läs mer om digitala modeller på nyteknik.se

3D-printning sparar material, tid och ryggar

Möjligheterna med att 3D-printa byggnader helt eller delvis är något som utforskas ivrigt i alla världens hörn. Att till exempel printa färdiga element av betong, i form av fackverk med armering, kan spara upp till 60% material, om än den betong som används för detta innehåller högre andel cement än vid gjutning. De printade elementen blir lättare att hantera på grund av sin låga vikt, vilket minskar risken för förslitningsskador och olyckor.

3D-printning kan även föra med sig andra fördelar som mindre mängd spillmaterial, färre eller enklare transporter, stora tidsvinster och mindre miljöpåverkan på grund av den effektiviserade produktionen. Att den arkitektoniska kreativiteten dessutom ges helt nya möjligheter är en riktigt spännande aspekt som kommer att resultera i måna fantasieggande byggnader.

Så man blir inte utbytt av en robot nu då?

Skulle inte tro det. Äkta hantverk kan bara utföras av människor och är ett värde som vi inte kommer att låta gå förlorat så lätt. Visst kommer sannolikt delar av byggarens uppgifter att förändras i takt med att viss produktion sker på annat sätt, men det finns ingen anledning till oro.

Dels tar det lång tid att utveckla de metoder som på sikt kommer att minska behovet av viss arbetskraft på byggena. Innan vi når dit ska vi dessutom först passera punkten då det finns tillräckligt med folk därute – och dit är det långt i dagens Sverige. Med EUs högsta byggpriser, skriande bostadsbrist och ont om arbetskraft till byggena kan digitaliseringen kanske rentav tjäna som en välkommen avlastning och effektivisering för en del byggare.

Dels kan förändringarna som ny teknik medför göra att du som bygger kan färdigställa fler projekt på kortare tid utan att slita ut dig själv. Och vem vill inte få mer gjort, löpa minskad skaderisk och hantera utrustning i sci-fi klass som grädde på moset?

 

 

Källor: Skanska, Ny Teknik, Cementa, The Balance

Hur locka fler unga till byggbranschen?

14 december, 2017 - 13:38

Hur lockar vi unga till byggbranschen?

Trots goda möjligheter till jobb är det få ungdomar som väljer gymnasiets byggprogram. Varför är det så, och vad behöver göras för att locka fler unga till en bransch som skriker efter arbetskraft?

Störst chans att få jobb efter skolan

I ett pressmeddelande från Skolverket redovisas att ungdomar med gymnasieexamen från bygg- och anläggningsprogram har störst chans att få jobb. Mer än hälften hade s.k. etablerad ställning på arbetsmarknaden inom ett år efter avslutade studier. Det betyder att de inte varit registrerade som arbetslösa under året och hade en årsinkomst om minst 187 100 kr.

Färre som söker byggprogram

Samtidigt visar skolverkets statistik att allt färre ungdomar söker sig till bygg- och anläggningsprogrammen på gymnasieskolorna. Under de senaste fem åren har andelen ansökningar minskat med 21 %, trots att det just nu planeras fler byggprojekt än någonsin och arbetsmarknaden skriker efter personal.

Enligt Boverkets analyser kommer det att krävas 600 000 nya bostäder inom de närmaste tio åren. Med dagens personalresurser finns det emellertid endast kapacitet att bygga 450 000. Det finns alltså ett brinnande behov av ungdomar med byggkompetens, så vad är det som avskräcker dem från branschens gymnasieutbildningar?

Slopad högskolebehörighet

Under gymnasiereformen 2011 togs högskolebehörigheten bort från yrkesförberedande program. Det kan ha påverkat valet för elever som vill ha möjlighet att läsa vidare efter gymnasiet, menar fackförbundet Byggnads.

Oro för utslitande arbete

Ytterligare en anledning till att unga blir avskräckta från arbeten inom bygg, kan vara rädsla att de tunga sysslorna ska slita ut kroppen. Därtill att skaderisken anses vara för hög.

Information till skolorna

För att bryta trenden är facket och arbetsgivarorganisationerna eniga om att informationskampanjerna gentemot grundskolan behöver förbättras.

Sveriges Byggindustrier berättar i en intervju med Byggnadsarbetaren att man bland annat kommer att använda sig mer av sociala medier och yrkestävlingar för att informera, inspirera och skapa intresse bland ungdomarna.

För att bemöta oron för förslitning och skaderisker vill man framhålla det utökade arbetet för en bättre och säkrare arbetsmiljö inom byggbranschen.

Bättre lärlingssystem

I november höll Sveriges Byggindustrier och Installatörsföretagen ett seminarium med frågeställningen: ”Hur ska vi säkra kompetenshöjningen till bygg- och installationsbranschen?”.

De oroas över bristande personalresurser och vill förbättra utbildningsvägen till relevanta yrken inom fältet. Lösningarna de kom fram till var att branschen behöver bättre marknadsföring, fler praktikplatser, samt ett förbättrat lärlingssystem med finansiering av staten.

Branschen måste kunna påverka

Enligt Lars Tullstedt, expert inom kompetenshöjning på Sveriges Byggindustrier, är det dags att sluta laga system där skola och elever dikterar villkoren. Istället behövs det ett yrkesanpassat lärlingsprogram, vars innehåll till stor del utformas av aktuell bransch.

Hälften av eleverna tillgodoses

”Endast hälften av eleverna på yrkesutbildningarna tillgodoses, eftersom 30 % inte slutför studierna och 20 % anser sig vara understimulerade”, säger Jens Albrektsson, chef för kompetens och utbildning på Installatörsföretagen. Han menar att obligatoriska praktiksystem och branschvalideringar skulle kunna motivera eleverna att avsluta studierna.

Ansvar från staten

I Svenska Byggindustriers och Installatörsföretagens förslag till lärlingssystemet ska ett statligt organ ansvara för kravställning och uppföljning av olika branschmodeller. Företagen som är villiga att ta utbildningsansvar för sina lärlingar bör dessutom få ekonomiskt stöd av staten. Förhoppningen är att detta ska locka ungdomarna till bygg- och anläggningsbranschen, samt lösa den rådande kompetensbristen.

De topp 5 vanligaste byggfelen

7 december, 2017 - 15:26

Nu tippar topplistan över från enstegstätade fasader till andra problem

Länge har det varit enstegstätade fasader som ledde ligan över skadeanmälningar för småhus. Men nu är det andra problem som toppar listan, visar en färsk sammanställning från försäkringsbolaget Gar-bo.

Enstegstätade putsfasader är ett minskande problemområde efter ett flertal år i absolut topp, berättar Gar-bos skadeingenjör Peter Lidhäll för Byggtjänst.se i en intervju. Peter Lidhäll menar att det sannolikt främst beror på att fenomenet varit i fokus under ganska många år och därför åtgärdats vartefter.

Hela metoden att bygga med enstegstätning har ju avskaffats sedan man upptäckte vilka problem som kan uppstå, och därför upptäcks inte nya fel i samma takt som innan.

Spetskompetens och erfarenhet behövs

Så vilka fel är det numera som toppar listan över skadeanmälningar för småhus och vad beror de på? Enligt Peter Lidhäll är en orsak till att arbeten inte blir perfekt utförda att man till exempel anlitar snickare som saknar spetskompetens inom plåt för att utföra plåtarbeten vid nybyggen.

En annan utmaning är nyare material och lösningar, som senaste årens extra stora golvplattor, där hantverkaren inte alltid har erfarenhet av vilket underarbete som behöver göras för att plattan ska sitta tillräckligt bra, utan att den spricker eller släpper från underlaget.

De fem vanligaste felen är…

  1. Ytterväggar (163 skador): Exempelvis garage med mögelpåväxt, bristfälligt utförda tröskelbleck och underbleck, fel på midjeplåt.
  2. Våtrum (116): Golvbrunnar monteras för nära väggar, bristfälligt fall mot golvbrunn, felaktiga tätskikt, kakel och klinker som spricker och släpper.
  3. Grunder (71): Sprickor, bristfällig dränering, hålrum under betongplatta.
  4. Yttertak (63): Läckage på vind, dåligt plåtarbete, läckage genom boardskiva, läckage vid takfönster.
  5. Installationer (45): Läckage från installationer, svackor eller bakfall på avloppsledningar.

Läs mer i denna artikel på byggtjänst.se