Utmaningen: återanvänd 5,6 miljoner ton byggavfall. Varje år.

11 oktober, 2017

Pressen ökar att ta hand om byggavfall på ett hållbart sätt.

Av de åtta miljoner ton byggavfall som produceras i Sverige varje år ska 70% återvinnas eller återanvändas vid år 2020, enligt ett direktiv från EU. Hur då, undrar du? Bra fråga, tycker i princip alla.

Byggsektorn står för den näst största strömmen av avfall i landet, efter gruvnäringen. Även den största andelen giftigt avfall, så mycket som uppemot 40% (Källa: IVL), kommer från byggsektorn. Det är ingen liten utmaning att hantera om vi ska klara av de mål för hållbar utveckling som satts både internationellt och nationellt.

Återvinna byggavfall

Hälften av allt material vi utvinner ur jorden idag används till byggmaterial, och en mycket liten del av detta återvinns eller återanvänds efter att byggnadens liv är till ända.

Idag används ungefär hälften av allt mineraliskt byggavfall till ballast; fyllnadsmaterial vid vägbyggen och liknande. Men mycket av detta material hade kunnat återvinnas och bli till exempelvis helt ny, fullt funktionell betong – teoretiskt sett.

Att ta tillvara material från byggen och rivningar är inte enkelt. Dels rör det sig ofta om blandat material av mer eller mindre okänt ursprung, och dels är det såklart en enorm uppgift att hantera och sortera sådana mängder. Och vart ska det ta vägen efter sortering?

Forskning och framsteg

2011-2014 genomfördes ett omfattande EU-subventionerat internationellt projekt, IRCOW (“Innovative strategies for high-grade material recovery from construction and demolition of waste”), där bland annat IVL (Svenska miljöinstitutet) deltog.

Här tog man tag i frågan genom att sätta teorin på prov i praktiken och kom fram till att det både går att utvinna prima material ur gammal betong, och att använda detta i nya betongblandningar för olika ändamål.Visst går det.

Utmaningen är att hitta på system för att göra det storskaligt nog för att få ekonomi i det, och att säkerställa att man utför det hela på ett sätt som inte i sig utgör en onödig belastning på miljön.

Teori blir verklighet

I Sverige pågår i skrivande stund projektet Constructivate, ett samarbete mellan Chalmers och flera organisationer inom byggbranschen. Constructivate är ett av flera delprojekt i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Closing the Loop, som finansieras av Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning).

I projektet, som syftar till att generera kunskap och lösningar för hållbar återvinning av bygg- och rivningsavfall, arbetar man bland annat med att kartlägga vilka material som kan återanvändas på vilka sätt, kommande trender inom byggmaterialval, utmaningar inom logistik och hantering med mera.

Johan Felix, som är projektledare för Constructivate, säger ”Vår vision med projektet är att det ska utmynna i färdiga och konkreta lösningar, testade i verkliga situationer och redo för implementering.”

Att sortera avfall är en av de stora utmaningarna. Bild: Mistra Closing the loop

Säkra kvaliteten

En utmaning för återvinning är att det idag inte finns något klassificeringssystem för byggavfallet, vilket det gör för till exempel metallavfall.

För att kunna klassificera och certifiera materialet behöver man dels kunna avgöra vad precis det består av, ha metoder för att separera materialet, bygga upp en logistik kring denna så kallade ”omvända försörjningskedja”, och i varje steg kunna kvalitetssäkra materialet hela vägen tillbaks till användning i nästa byggprocess.

RISE (Research Institutes of Sweden) som har som en av sina uppgifter att kvalitetssäkra och testa olika produkter och lösningar innan de implementeras i näringsliv och samhälle, arbetar tillsammans med en handfull aktörer inom bygg och avfallshantering med att testa just detta.

Under 2017 genomför man, som första steg i ett större projekt, en förstudie av möjligheter och utmaningar för att säkra kvaliteten på gipsspill från byggen.

Vad återvinns idag?

Än så länge är återvunnet byggmaterial alltså inte vanligt i någon större skala. Ett exempel där man har lyckats att sätta det i system är Gyprocs gipsskivor, som innehåller 25% återvunnet material. I golvbranschen har man kommit relativt långt, med både nytänk och återvinning.

Rockwool och Paroc, som tillverkar mineralullsisolering, arbetar aktivt sedan flera år tillbaks med att återvinna spill till sina egna produkter. Så visst finns det exempel.

Men det finns fortfarande mycket kvar att göra i byggbranschen innan återvinningen nått den kritiska massa som kan göra att vi alltmer tippar över mot den eftersträvansvärda cirkulära ekonomin, där byggmaterial inte längre går från vagga till grav utan från vagga till vagga igen.

Återbruk på frammarsch

Det har länge funnits ett intresse för byggnadsvård, där såväl privatpersoner som byggare renoverar gamla byggnader med varsam hand för att bevara deras ursprungliga karaktär och stil. Inom byggnadsvård återbrukas en del material, främst vackra gamla snickerier, tegel och takpannor.

Men på senare år har återbruket även börjat dyka upp allt mer som en rationell och hållbar lösning för att ta vara på begagnade byggvaror, från exempelvis kontorsbyggnader. Företaget Kompanjonen i Stockholm har funnits sedan 2005 och under åren sålt vidare tusentals ton byggmaterial.

Kompanjonen arbetar även med återbruksinventeringar och lagerhållning, och har en webshop där lagersaldot uppdateras i realtid med bilder och priser.  Leveranser görs inom hela Sverige och Norden och kunderna är 90% proffskunder.

Per Håkansson på Kompanjonen spår en ljus framtid för begagnat. Bild: Kompanjonen

Per Håkansson, ägare och initiativtagare till Kompanjonen säger ”Just nu har vi stort fokus på att hitta affärsmodeller och lösningar för att kunna leverera på industriell nivå, något vi hoppas göra verklighet av inom fem-sex år. Vi deltar bland annat i ett Vinnova-projekt som leds av IVL, med flertalet stora aktörer inom byggsektorn, där vi testar och utvärderar olika metoder.”

Hållbara visioner

Sammanfattningsvis får man konstatera att det puttrar av aktivitet i alla led för att ta fram modeller, lösningar och innovationer för en mer hållbar hantering av begagnat och förbrukat byggmaterial. Med de ökande kraven på att nya byggen ges kompletta innehållsförteckningar, just med tanke på framtida rivning, kommer dessutom spårbarheten hos begagnat byggmaterial att bli allt bättre med tiden. Det är en spännande utveckling att följa.

Läs också: Här får byggvarorna nytt liv – ett besök på Malmö Återbyggdepå

 

 

 

 

Kommentera

Kommentarer