Blockera radonet en gång för alla – med tapet!

29 juni, 2017 - 14:37

Bild: T-emballage

T Emballage Radontapet kan skryta med 100 % täthet. Det effektivaste sättet att stänga in gasen från blåbetong.

Radon kan ha en eller flera källor. För att välja rätt saneringsåtgärder måste du veta varifrån radonet kommer. I vissa fall räcker det med en liten åtgärd för att sänka radonhalten. Ibland behöver du kombinera flera olika åtgärder.

T-Emballages radontapet är 100 % tät, och avsedd att ta hand om radongasen i blåbetong men för att räkna ut den totala effekten måste mätningar göras eftersom en annan källa till problemen kan vara markradon. Samtidigt är det viktigt att ventilera utrymmen där radonmängden är hög.

Trygghet i fem skikt

T-Emballages radontapet är provad av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Radontapeten är producerad i fem skikt för optimal diffusionstäthet. Tapetsering med Radontapet förhindrar radonstrålning från väggar av blåbetong. Lätt att använda och ger omedelbar effekt. Allt hänger ihop med det totala inre klimatskalet.

Rikt- och gränsvärden för radon i inomhusluft är max 200 bq/m3 i både befintliga bostäder, lokaler och nya byggnader. Är det blåbetong i källarväggarna så är det viktigt att känna till möjligheterna.

Direkt på blåbetongväggen

Gamla tapeter bör avlägsnas i mesta möjliga mån för att inte försämra spärreffekten. Radontapeten monteras sedan direkt på väggen av blåbetong. Var noga med att läsa monteringsanvisningen innan tapetsering.

Det behövs inte någon speciell utbildning för att sätta T Emballage radontapet.

Källa: T-Emballage

Läs mer om produkten här

Hur ska byggaren vara – bäst eller billigast?

16 juni, 2017 - 12:42

Bild: Fotolia

Byggare balanserar på en tunn tråd när det gäller att erbjuda sina konsumentkunder bästa möjliga resultat till lägsta möjliga pris. Kvalitet ställs på så vis mot konkurrenskraft på ett sätt som i förlängningen inte gynnar någon.

Att inför ett privat byggprojekt ta in offerter från flera olika hantverkare är absolut att rekommendera. Men vet konsumenten verkligen vad hen jämför? Utan djupare kunskap är det frestande att bara jämföra offerternas totalpriser. Men då tar man en stor risk.

Materialval och metoder som ingår i offerten är avgörande både för resultatet och notan. Ena hantverkaren offererar kanske ett billigare virke eller en enklare lösning för att ta hem affären, medan en annan föreslår en högre kvalitet för ett bättre resultat – men upplevs för dyr och tappar uppdraget.

God bebyggd miljö?

Risken är att vi i jakten på billiga byggen tappar bort värdet av en god hantverkstradition och en bebyggd miljö som håller måttet, kvalitetsmässigt och miljömässigt.

Kvalitet kräver tid, kunskap, bra material och – ja – det kostar. Ska vi pressa våra hantverkare att jobba snabbt och välja halvtrista kvaliteter för att spara på våra pengar kortsiktigt?

Eller ska vi respektera deras professionella bedömningar och stå ut med lite högre kostnader, för ett mer långsiktigt hållbart resultat?

Högt pris för låga kostnader

Det är inte bara i det egna bygget som våra val har konsekvenser.Billigt material har inte alltid genomgått samma stränga kontroller för miljögifter, socialt ansvar i tillverkningsledet med mera, som det ”dyrare” materialet.

”Billigt” betyder ofta bara att nån annan part har betalat mellanskillnaden, i form av en hälsorisk, försummad rättighet eller förlorad naturresurs.

Hur långt ska vi gå i prispressarträsket innan vi upptäcker vad det verkligen kostar?

Sund konkurrens och trygga villkor

Med för stort fokus på priset är det också större risk att konsumenten frestas anlita svartjobbare. Då kan det mycket väl bli billigare – men även här finns en dold prislapp någonstans.

Svartjobbare får ingen pension för uppdraget, kan inte använda det som referens och jobbar med väldigt otrygga villkor vad gäller arbetsmiljö och rättigheter.

Den som anlitar svart arbetskraft tar också stora risker för egen del. Möjligheten att reklamera försvinner, värdet av arbetet kan inte dras av vid försäljning och skulle den ”svarta” hantverkaren råka ut för en olycka på arbetsplatsen är det fastighetsägaren som bär ansvaret.

Du får vad du betalar för

Det är en sliten klyscha, men nog är det sant. Med sänkt ROT-avdrag och strängare amorteringskrav kan vem som helst förstå att det gäller för bostadsägare att hålla i plånboken vid renoveringar och tillbyggnader.

Men kanske bör man då, istället för att jaga billigast möjliga lösningar, skala ner projekten lite. Sprida ut dem över längre tid, välja ut de allra viktigaste, och få dem hållbart utförda av samvetsgranna hantverkare, istället för att försöka få med precis allt – och tappa i kvalitet över hela linjen. Det blir i själva verket inte ”billigt” för någon.

 

Detta kan du göra!

9 juni, 2017 - 16:14

Upp till 400 år. Så lång tid tar det för en plastkasse att brytas ner i naturen, om den någonsin försvinner.

Både djur och natur skadas av plasten, och tillverkningen är inte heller bra för klimatet och miljön. Om vi använder mindre plast förebygger vi nedskräpning och sparar på miljön. Det vinner hela planeten på.

DET HÄR KAN DU GÖRA:

1. Ta med en egen väska eller tygkasse.
2. Använd samma kasse flera gånger.
3. Lämna kassen till återvinning, så kan utsläppen halveras.

Optimeras nytillskott i Kalmarområdet

7 juni, 2017 - 17:09

Optimeras nya enhet i Kalmar

Nu pågår för fullt integrationen av våra nya enheter i Kalmarområdet, före detta Bröderna Olssons (Woody). Övertaget gjordes formellt redan i april, men först under maj månad satte arbetet igång på allvar med att implementera Optimeras arbetssätt och profil.

Nytillskotten i området består av ett regionlager i Halltorp med sju medarbetare, samt tre blomstrande bygghandlar. I Emmaboda arbetar sex personer, i Kalmar 15 och i Färjestaden nio stycken.

Fasaden på nya Optimera Emmaboda med ny skylt

Enheterna är marknadsledande i Kalmarregionen, omsätter 170 miljoner och besöks flitigt av både proffs och konsumenter. Niclas Gustavsson, Fredrik Gyllensten och Kent Gustavsson har ägt Bröderna Olssons sedan 2004 och har innan dess varit anställda i bolaget sedan flera år. Niclas och Fredrik är numera enhetschefer på enheterna i Kalmar och Färjestaden. Kent blir säljledare över gruppen.

Fredrik Gyllensten säger så här om beslutet att sälja: ”Vi stod i ett vägval om hur vi skulle utveckla bolagen framåt. Då dök Optimera upp med ett upplägg där vi såg att vi fick den hjälp vi tittat åt. Här slapp vi själva uppfinna hjulet då Optimera redan hade konceptet och affärssystemet. Vi känner att vi nu kan gå vidare och behålla vår position som den ledande bygghandeln i trakten.”

 

 

 

 

 

 

 

Grönt är lönt – kom igång med hållbarhetsarbetet

1 juni, 2017 - 09:17

Bild: Unsplash

Att hållbarhetsarbete bidrar till företags lönsamhet finns det många belägg för. Enligt vår kundenkät från januari i år är också hållbarhet en viktig fråga för våra proffskunder. Men tiden räcker inte alltid till. Här tittar vi på byggarens drivkrafter och möjligheter, och avrundar med konkreta tips som vi hoppas kan korta din väg till ett effektivt och konkurrenskraftigt hållbarhetsarbete.

Svenska byggare vill jobba hållbart – men tid och resurser sviker

Enligt en rapport från Företagarna 2015 tycker 86 procent av småföretagarna att det är viktigt för företag att ta samhällsansvar och arbeta hållbart. Mer än hälften har redan ett hållbarhetsarbete och flertalet av dessa har sett positiva effekter på kundnöjdhet, marknadsföring, medarbetarengagemang och lönsamhet (länk till rapporten finns sist i inlägget).

Detta ser ut att stämma bra överens med våra kunders ambitioner på området. Optimera genomförde i januari 2017 en enkät bland proffskunder i ämnet hållbart byggande. Syftet var att kartlägga hur hållbarhetsfrågan upplevs bland våra kunder; dels för att förbättra vårt eget hållbarhetsarbete och dels för att se hur vi i vår roll kan möta upp i hållbarhetsfrågan i branschen på bästa sätt.

Deltagandet i enkäten var stort och resultatet visar på att Optimeras proffskunder vill arbeta hållbart – och i mångt och mycket redan gör det.

Svenska byggare ställer sig positiva till att återbruka begagnat byggmaterial.

95% av byggarna återvinner

Ett tydligt exempel är hanteringen av bygg- och rivningsavfall. Av de 724 proffsbyggare som deltog i enkäten lämnar 95% byggavfall till återvinning/återbruk i någon mån och  67% har använt återbrukat material för kunds räkning. Man ställer sig mycket positiv till återbruk, och tillämpar det gärna om man själv som fackperson bedömer att materialet är i fullgott skick.

På frågan om vad som vore det största incitamentet för att hantera spill och återbruksmaterial ännu mer hållbart var det vanligaste svaret ”Tidsbesparande tjänster, till exempel hämtning och hjälp att sälja materialet”. Högre krav från samhället eller kunderna hamnade längre ner på listan över ”morötter” för dessa ansträngningar.

Engagemang oavsett bransch

Att kundtryck och regelverk är underordnade de logistiska utmaningarna tyder på att byggarna känner ett eget engagemang för att jobba hållbart, men tiden och resurserna räcker inte alltid till.

42% av enkätdeltagarna svarade Ja på frågan ”Har ditt företag / det företag du arbetar på några konkreta riktlinjer för miljö, klimat eller hållbarhet som ni aktivt arbetar med?” Siffran stämmer  bra överens med Vismas Affärsbarometer som visar att fyra av tio småföretagare har en nertecknad miljöpolicy.

Våra kunder är alltså i lika hög utsträckning som företagare i andra branscher redan igång med detta arbete, men det är också fortfarande många som behöver hjälp på traven.

Enligt Optimeras färska kundenkät vill byggare gärna prioritera hållbarhetsarbetet, men tiden och resurserna räcker inte alltid till. Bild: Unsplash

Tidsbesparande stöd finns

Att viljan finns men tiden är knapp för mindre företag har inte gått de styrande förbi. Regeringen har utsett en nationell miljömålssamordnare för näringslivet, Annika Helker Lundström, som har till uppgift att träffa företag, deras nätverk och organisationer för att bistå i miljömålsarbetet.

– Företagen är överlag mer positiva till miljömålssystemet än jag trodde när jag tillträdde mitt uppdrag, berättar hon på sajten miljömål.se. Annika Helker Lundström har nu tagit fram lathundar för att komma igång med miljöarbetet, och mallar för att redovisa det.

– Det är viktigt att tydligare synliggöra näringslivets miljöarbete, fortsätter hon. Näringslivet är motorn i ekonomin och det är där lösningar och innovationer för hållbara produkter, varor och tjänster kommer fram.

Små förändringar med stor effekt

Så var ska nu du som har en mindre byggfirma börja? Det finns naturligtvis mycket du kan göra för att bidra till en hållbar utveckling i branschen.

Skaffa miljövänlig jobbil, vårda och förvara dina verktyg rätt, handla material och verktyg av hög kvalitet för att minska spill, spara energi på olika sätt, lämna ännu mer till återvinning och kräva schyssta villkor i tillverkningsledet. Lyfta hållbarhetsfrågan med dina kunder och föreslå gröna produktval.

Alla kan gör något för att främja en hållbar utveckling. Bild: Unsplash

Men för att säkra att du lägger din dyrbara tid på effektivast möjliga insatser, är det klokt att först och främst ta fram en plan, inklusive uppföljningsdokumentation. Det gör det dessutom möjligt för dig att påvisa ditt engagemang på ett förtroendeingivande sätt, i sammanhang där det kan spela stor roll för ditt företag.

Att skapa en egen miljöpolicy och sätta tydliga, enkla mål för den egna verksamhet är faktiskt gjort på några timmar om man bara vet hur man ska göra.

Så, nog snackat!

Här nedan går vi igenom de fyra steg du behöver ta för att enkelt komma igång med hållbarhetsarbetet för ditt eget företag.

Steg 1: Läs på grundläggande fakta.

För att ha koll på vad just du kan göra är det bra att ha en bakgrund till hållbarhetstänket. För att få ett grepp om vilka utmaningar, mål och krav som är relevanta internationellt och i Sverige, kan du läsa igenom detta blogginlägg på fem minuter. Här tittar vi snabbt på hållbarheten som begrepp och hur det helt sakligt hänger ihop med din verksamhet i praktiken.

De 16 svenska miljökvalitetsmålen

Steg 2: Slå fast var ni står idag.

Ditt företags miljöpåverkan och utmaningar kan du faktiskt kartlägga med ganska enkla medel. Verksamt.se har samlat en hel del info och länkar till praktiska redskap för dig som vill börja jobba mer hållbart. Till exempel kan du ta del av Svenskt Näringslivs hjälpreda, Klimatkompassen, där du kan beräkna ditt företags utsläpp, se vilka konkreta besparingar ni kan göra, med mera.

CSR-kompassen hjälper dig dra upp riktlinjer för socialt ansvar

För den sociala aspekten av hållbarhet finns också vägledning att få, som till exempel CSR-kompassen (CSR=Corporate Social  Responsibility) där du steg för steg sätter upp en bra rutin för att ta – och visa att du tar – socialt ansvar. För att kunna ställa krav på sina leverantörer behöver man såklart som företagare själv ha uppförandekoden på plats, och koll på hur man själv kan dra sitt strå till stacken.

Steg 3: Gör upp en egen plan.

När nuläget är kartlagt är det dags att sätta mål. Annika Helker Lundström, som vi nämnde ovan, har tagit fram denna eminenta lathund för tjänsteföretag som vill börja jobba strukturerat med miljöarbete utöver gällande lagstiftning. Här får du bra tips och konkret vägledning.

Med hjälp av lathunden kan du se precis vilka steg ditt företag kan ta, sätta mål i olika nivåer, få klarhet i vilka kopplingar dessa har till de nationella miljökvalitetsmålen och hur du enkelt redovisar precis vad som gjorts.

 

Lathunden för strukturerat miljöarbete får dig på rätt spår direkt. Bild: Miljömål.se

Steg 4: Följ upp – och visa fram era framsteg!

Att kunna visa fram att ditt företag har konkreta riktlinjer och mål inom hållbarhet inger förtroende och är en allt starkare konkurrensfördel. Även detta finns det färdiga verktyg för, som gör det enkelt för dig att visa företagets engagemang.

Genom att fylla i en så kallad Communication on Progress kan du visa på företagets hemsida eller i årsredovisningen precis vad ni har gjort för att jobba mot miljökvalitetsmålen. Man kan också få uppgifterna publicerade på miljömål.se/näringslivet.

 

Communication on Progress. Bild: Miljömål.se

Klara, färdiga, gört!

Sådärja. Detta är faktiskt allt du behöver veta för att komma igång med ett meningsfullt hållbarhetsarbete, som i sin tur kan bidra till en positiv utveckling för både planeten och ditt eget företag. Hoppas vi har sparat dig några timmars nattsurfande på diverse myndighets- och infosajter, och att det hela känns lite mer inom räckhåll.

Lycka till!

Källor: Miljömål.se, Verksamt.se , Klimatkompassen.se

Läs om lönsamhet och hållbarhet i denna rapport från Företagarna

FNs hemsida om de globala målen för hållbar utveckling

Hållbart byggande för dummies

- 09:16

Det pratas vitt och brett om hållbarhet numera. Kanske lite vidare och bredare än de flesta har nytta av. Så låt oss istället grabba tag i praktiska fakta och titta närmare på dem: Är du proffsbyggare, har insett att hållbarhet ger lönsamhet, och vill ha koll på sambandet hållbarhet / bygg utan att doktorera? Fortsätt läsa.

Först och främst: vad exakt menas med hållbarhet?

Vi börjar med ett vitt perspektiv och tar oss steg för steg fram till din verksamhet, här och nu. Först ut är att slå fast vad hållbar utveckling faktist betyder. Hållbarhet kan beskrivas som samspelet mellan en ekonomisk, en ekologisk och en social dimension, som när de stödjer varandra ger hållbar utveckling.

De tre dimensionerna av hållbarhet. Bild: Kungliga Tekniska Högskolan

Det är med andra ord inte hållbart att bara fokusera på en eller två av dessa, utan hållbar utveckling kan uppnås när alla tre finns med i bilden och samverkar med varandra.

Ska vi till exempel hitta hållbara hanteringslösningar för den stora mängd avfall som kommer från byggsektorn varje år kan vi inte bara fokusera på den miljömässiga aspekten, utan även se till att lösningarna är ekonomiskt realistiska på sikt, samtidigt som vi håller ett öga på villkoren för dem som ska arbeta med de nya systemen, i Sverige eller andra länder.

Så, nu zoomar vi in: från helheten..

Det vidaste perspektivet av hållbarhet omfattar hela planeten. Det finns 17 konkreta mål uppsatta på global nivå för vad som krävs för för att uppnå en hållbar utveckling för människor, djur och natur.

År 2015 sattes denna så kallade Agenda 2030 upp av FN, och de målen påverkar oss alla. Vissa märker vi av mer än andra i vår del av världen.

De globala målen enligt FNs Agenda 2030

Globalt handlar det alltså om att vi behöver råda bot på fattigdom, se till att utbildning, rent vatten med mera finns tillgängligt för alla och att våra utsläpp av växthusgaser minskar drastiskt under en kort tid för att inte klimatet ska förändras oåterkalleligt med svält, konflikter och miljökatastrofer som följd. Här läser du mer om de 17 globala målen för hållbar utveckling.

För klimatfrågorna slöts också ett globalt klimatavtal i Paris samma år, som till vissa delar är juridiskt bindande.

…till svenska hållbarhetsmål…

Sveriges Riksdag har satt upp 16 miljökvalitetsmål som är förenliga med ett flertal av de globala målen, i huvudsak de inom den ekologiska dimensionen av hållbarhet.

De 16 svenska miljökvalitetsmålen

Sju olika myndigheter ansvarar för dessa, och Naturvårdsverket ansvarar även för att samordna och följa upp dem. Läs gärna mer om de 16 miljökvalitetsmålen på miljomal.se

…till hållbart byggande…

Just eftersom hållbarhet tar hänsyn till helheten går det inte att dela av exakt vilka av våra 16 miljökvalitetsmål som har bäring på byggsektorn.

Det allra mest uppenbara målet är dock God bebyggd miljö, som åligger Boverket att genomföra. I sin handlingsplan för detta berör Boverket även andra mål som Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Riksdagens definition av målet God bebyggd miljö lyder:
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”

Miljökvalitetsmål nr 15: God bebyggd miljö. Bild: Miljömål.se

God bebyggd miljö följs upp genom tio preciseringar:
  • Hållbar bebyggelsestruktur
  • Hållbar samhällsplanering
  • Infrastruktur
  • Kollektivtrafik
  • Gång och cykel
  • Natur- och grönområden
  • Kulturvärden i bebyggd miljö
  • God vardagsmiljö
  • Hälsa och säkerhet
  • Hushållning med energi och naturresurser
  • Hållbar avfallshantering.

Läs mer om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö på miljömål.se och se även vad Boverket gör för att uppnå målet

…till din byggfirma här och nu.

Jaha, så hur ska du nu ha nytta av detta i din egen verksamhet? Det är lättare än man kan tro.

Att skapa en egen miljöpolicy och sätta tydliga, enkla mål för den egna verksamhet är faktiskt gjort på några timmar om man bara vet hur man ska göra. Det är enkelt att knyta ditt företags förbrukning och miljöbelastning till de nationella målen och redovisa framsteg sakligt och snyggt.

Det som tar tid är att sätta sig in i alltihop och leta dokumentmallar, mätverktyg och CSR-modeller… och därför har vi gjort det grovjobbet åt dig.

Ett steg fram, tre till mål.

I detta inlägg tittar vi på färska fakta om svenska byggares syn på hållbarhet, och går igenom fyra steg du behöver ta för att enkelt komma igång med hållbarhetsarbetet för ditt eget företag (Det första är att skaffa en överblick, vilket du just har gjort – tre steg kvar nu alltså).

Vi listar guider, länkar till smarta dokumentationsmallar och tipsar om hur du kan visa fram ditt hållbarhetsarbete för kunder och samarbetspartners. För en stor bonus med ett strukturerat hållbarhetsarbete är ju att det dessutom är direkt lönsamt för din firma.

Källor:

FNs hemsida om de globala målen för hållbar utveckling

Miljömål.se