Reportage: Här får byggvarorna nytt liv – ett besök på Malmö Återbyggdepå

27 april, 2017

 

Malmö Återbyggdepå. Bild: Sysav

Den som gillar kvalitet och hållbarhet vet att riktigt fina byggvaror ibland överlever sin ursprungsbyggnad och med fördel kan användas i nya projekt. På Malmö Återbyggdepå som säljer begagnat byggmaterial sedan mitten av 90-talet märks det att efterfrågan på sådant material ökar. ”Vi har en stand-by lista på flera månader för vissa tegelsorter”, berättar arbetsledare Mats Lindgren.

I en tid då byggsektorn står inför stora utmaningar vad gäller ökande hållbarhetskrav är det klokt att titta närmare på möjligheterna att förlänga livscykeln för byggmaterial som redan tillverkats. Att framställa byggmaterial är i sig enormt energikrävande, och byggbranschen står för oerhörda mängder avfall varje år, så ambitionen att förlänga livet på det material som redan finns är därför mer aktuell än någonsin.

Långt ifrån allt byggmaterial går med dagens metoder att sortera fram och återanvända efter rivning, men efterhand som marknaden för återbrukat byggmaterial ökar blir strömmarna av detta material också bredare, metoderna slipade, samarbetsmöjligheterna fler, och på sikt kommer återbruksbranschen säkerligen att bli en allt viktigare kraft.

Varför slänga när man kan återbruka?

Återbruket ökar – men tillräckligt fort?

Idag finns det återbruksaktörer i större och mindre format, allt från privata eldsjälar till stadigt växande kommersiella företag. Av Optimeras proffskunder har runt 67% deltagit i att återbruka material för kunds räkning och 95% har någon gång lämnat byggmaterial till återvinning eller återbruk. Så visst är byggarna med på hållbarhetståget.

De utmaningar som möter oss i byggbranschen är bland annat svårigheten att säkerställa materialets skick, och att få tillräckliga volymer i inlämnat material för att även större nybyggen ska kunna räkna in återbruk i projekteringen. För att bidra till en hållbar utveckling inom byggbranschen behöver vi dessutom se bortom vår egen länk i kedjan, glänta på dörrar till nya möjligheter och fler synergier. Ofta finns möjligheterna alldeles inpå knuten, bara vi lyfter blicken en smula.

Att inte vanemässigt sortera spill och överblivet material till brännbart eller deponi, utan istället lämna mer till återvinning och återbruk är något många av oss med enkla medel kunde bli bättre på, byggare som bygghandlar och beställare. Optimerabloggen besökte Malmö Återbyggdepå, en anrik sydskånsk aktör som redan har många års erfarenhet av att hantera stora volymer av återbruksvaror – och står redo att hantera ännu mer.

Guldgruva för byggnadsvårdaren

Bra snurr på grejerna

På Spikgatan 3, bland industrierna i Malmös hamnområde, ligger Malmö Återbyggdepå. Här säljs begagnade och överblivna byggvaror med en ständig ruljans, till hemmafixare, bostadsbolag och lokala byggare om vartannat.

Depån är ett samarbete mellan Malmö Stad och SYSAV (Sydskånes Avfallsaktiebolag), som startade upp det i mitten av 90-talet som ett fristående arbetsmarknads- och miljöprojekt. På 6000 kvadratmeter varmlager, 6000 kvadratmeter utomhuslager och med en styrka på 20 anställda är det ständigt liv och rörelse. Mats Lindgren som är arbetsledare sedan 6 år tar emot och lotsar gästvänligt runt mellan tegelpallar och flitigt rullande truckar.

Kvalitetspannor som överlever sin ursprungsbyggnad får ge karaktär och skydd åt nya byggnader

Tegel storsäljare

”Vi väntar just nu på att de ska börja riva ett av de gamla husen på Kockumsområdet”, berättar Mats och gestikulerar mot det historiska gamla varvsområdet. ”Det kommer att bli massor med gammalt tegel att ta hand om därifrån.”

Det är stora lass det handlar om, och mycket ska sorteras här på anläggningen. Skulle ytorna på Spikgatan inte räcka till har Malmö Återbyggdepå även fått tillgång till rejäla lagerarealer hos intilliggande företag som gärna lånar ut utrymme till verksamheten vid behov.

Men några hyllvärmare är det inte tal om hos Återbyggdepån. ”Vi har stand-bylistor på flera månader, särskilt vad gäller fint gammalt tegel”, berättar Mats Lindberg.

Femtiotalet pallar med just tegel står prydligt uppradade ute på bakgården. Vårsolen tittar fram och smickrar allt från vackert rödgult tegel anno 1871 till modernt svart glaserat, helt oanvänt. ”Felbeställning”, berättar Mats Lindberg. ”De glömde visst räkna bort väggyta för fönster och dörrar.”

Rivningsavfall levereras med lastbilar och sorteras på anläggningen.

Historia och karaktär ger mervärde

Det blir många kittlande anekdoter om historiska byggnader, lika historiska felberäkningar, personliga nostalgifynd och exklusiva slottsrenoveringar under besöket hos Malmö Återbyggdepå.

Och nog är det en fantasieggande miljö för den som gillar byggnadsvård. Vi vandrar runt bland gamla vackra takpannor, sjuttiotalstoaletter, slitna spegeldörrar och splitternya fönster, och får till och med en VIP-visning av tegelförädlingsverkstaden.

Förädling på beställning

Här sågar man till gammalt tegel på beställning, en omåttligt populär produkt som Återbyggdepån får beställningar på från både när och fjärran.

Teglet sågas på önskad ledd och kan användas som golvbeläggning eller dekortegel i alla möjliga utrymmen. Mats berättar om beställningar till herrgårdsbibliotek, vinkällare och växthusprojekt.

Gammalt tegel får nytt liv hos Mats Lindgren på Malmö Återbyggdepå

Noggranna kontroller

På frågan om vilka material de INTE tar emot svarar Mats att de är mycket strikta med att bara ta emot material som genomgått relevanta kontroller, så att det inte innehåller asbest, tungmetaller eller andra giftiga ämnen.

”Är jag tveksam kan jag enkelt ta prover på plats och lämna till Sysav för analys, innan vi hämtar hit materialet”, berättar Mats.

Man kan nämligen inte räkna kallt med att material är säkert bara för att det kommer från ett sekelgammalt sockerbruk. Det kan ha pågått annan verksamhet i lokalerna sedan bruket lades ner, och materialet, inte minst tegel, suger åt sig allt möjligt.

”Har det till exempel varit verkstad eller industri i byggnaden under någon period måste vi försäkra oss om att det inte sitter gifter kvar i väggarna innan vi tar emot materialet” berättar Mats.

Service över gränserna

Förutom vid kemiska analyser görs bedömningen om vilket material som lämpar sig för återbruk oftast vid särskilda inventeringar inför rivning. Mycket kan därmed räddas redan innan rivningen påbörjas.

För enstaka produkter vid mindre projekt kan en proffsbyggare som regel själv göra en fullgod bedömning bara genom att känna och titta, om ett fönster eller ett handfat är i fullgott skick för att lämnas in till återbruk. Och det behöver inte alltid vara kompletta grejer heller.

”För ett tag sedan fick vi in ett tiotal riktigt bra branddörrar i fullgott skick, men karmarna var väck. Så vi skickade bort kunden till er på Optimera för att köpa karmar där. Jag tror han sparade femtontusen per dörr, jämfört med att köpa helt nya dörrar.” berättar Mats Lindgren, som även har ett kontaktnätverk av hantverkare han hänvisar kunder till för renoveringar och anpassningar.

Dags att vända på ett nytt dörrblad?

Nätverk och öppenhet skapar nya möjligheter

Just helhetstanken, att höja blicken från sin egen lilla tårtbit och se möjligheterna med olika samarbeten, hur vi kan komplettera och hjälpa varandra, är något som präglar Mats Lindgrens filosofi. En filosofi som passar utmärkt på Malmö Återbyggdepå, av flera skäl.

Även som arbetsplats är Malmö Återbyggdepå nämligen ett föredöme vad gäller att ta vara på resurser och låter medarbetare komma till sin rätt efter deras egna unika förutsättningar, något som Mats menar är själva vinsten med denna kommersiellt sett icke-vinstdrivande verksamhet.

Slit-och-släng-mentaliteten är helt enkelt kategoriskt portad på Malmö Återbyggdepå.

Det är hållbarhet på hög nivå det.

 

Läs också: Utmaningen: återanvänd 5,6 miljoner ton byggavfall. Varje år.

 

 

 

 

Kommentera

Kommentarer